Lång och dyr valrörelse i USA
Hillary Clinton ligger bra till för att bli demokraternas presidantkandidat. Vinner hon får USA:s sin första kvinna som president.
Foto: David Zalubowski
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Den 3 januari brakar det loss i Iowa. Fem dagar senare röstar New Hampshire, och sedan försöker ytterligare fyra stater klämma in sig mellan den 8 januari och "Supertisdagen" den 5 februari, när 22 stater, däribland Kalifornien och New York, röstar.
När dessa val är avklarade, vet vi troligen vilka två kandidater som amerikanerna har att välja mellan i presidentvalet nästa höst. Det blir alltså en rekordlång och säkert också rekorddyr presidentvalskampanj.
Kandidaterna satsar stenhårt
Det ligger en enorm politisk dynamik i dessa tidiga primärval. Många presidentkandidater har stupat redan i det första primärvalet. Andra har tagit en ledning, som de sedan behållit ända fram till mål. Att vara en tidig vinnare är en stor fördel - det ger publicitet och kampanjbidrag och "momentum". Därför satsar kandidaterna stenhårt på att få ut sina anhängare i vintermörkret i Iowa den 3 januari.
I Iowa är det inga regelrätta val, utan ett slags nomineringsmöten (caucus), där även "oberoende" väljare kan delta i demokraternas val. Medelåldern bland caucusdeltagarna är vanligtvis ganska hög, men kanske är det fler yngre, som vågar blanda sig med de gamla rävarna i år. Men ingen vet riktigt hur det kommer att fungera så nära inpå helgerna. Vädret spelar också in.
Så går det till i ett 15-tal stater. Övriga håller regelrätta val av delegater till partiernas konvent nästa sommar, där kandidaterna officiellt koras. Men då är presidentvalskampanjen redan i fullt sving. Det är ytterst sällsynt att det verkliga avgörandet sker på konventen. De har mer karaktären av kröningsfester, där partierna mobiliserar inför slutspurten.
Demokraterna har lyckats bäst
När det gäller mobiliseringen så här långt, har demokraterna lyckats bäst. De är mer motiverade, bättre samlade kring några få viktiga frågor - Irak, sjukförsäkringen och ekonomin - och står mer eniga bakom sina kandidater än republikanerna.
Vem som än vinner av de tre huvudkandidaterna i Iowa - Hillary Clinton, den färgade senatorn Barack Obama och John Edwards, Kerrys vicepresidentkandidat 2004 - kan hon eller han räkna med stark uppslutning av sitt eget parti.
Demokraterna har också varit mer framgångsrika än republikanerna när det gäller att samla in pengar. Det brukar vara tvärtom.
Republikanerna känner av Bushs impopularitet, och de har ingen kronprins i Vita huset att luta sig mot. De har också svårt att finna samlande frågor.
För en stor grupp republikanska kärnväljare, den kristna högern, är moralfrågorna helt avgörande för partivalet. Dessa frågor stöter bort andra mer liberalt sinnade republikaner och oberoende väljare. Kandidatvalet går efter samma linjer.
Republikanerna är splittrade
Den kristna högern kan svårligen tänka sig förre New York-borgmästaren Rudy Giuliani, som är abortanhängare och har ett trassligt privatliv bakom sig. Och den andre huvudkandidaten, förre Massachusettsguvernören Mitt Romney, är mormon.
I stället tycks de kristna väljarna i Iowa samla sig kring förre Arkansasguvernören Mike Huckabee, men han tilltalar å andra sidan inte väljarna i gemen och anses inte ha någon chans att bli president.
Men det är en lång resa fram till presidentvalet den 4 november 2008, och mycket kan hända både med kandidaterna och i USA och världen. Glöm inte att George W. Bush behåller nycklarna till Vita huset ända till den 20 januari 2009!