Lantbruket stabilt över tid
Foto: Fredrik Sandberg / SCANPIX
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Samtidigt kan jag inte låta bli att fundera över konjunkturutvecklingen i världen och i Sverige. Hur kommer lantbruket att påverkas? Vad kommer att påverka årets ekonomiska resultat?
Sverige är en liten ekonomi som påverkas och är starkt beroende av den globala ekonomin. Det är tydligt i den lågkonjunktur och finanskris som nu råder. Den svenska kronan har sjunkit kraftigt i värde. Kortsiktigt kan man tycka att det är bra för exporten, men även motsatsen gäller, det blir dyrare att importera.
Förhållandevis stabil
Många branscher drabbas av akuta likviditetsproblem och även konkurser. Larmrapporter om omfattande varsel duggar tätt. I skenet av dessa händelser har ekonomin i lantbruksföretagen känts förhållandevis stabil. Undantaget mjölkbranschen där överskott och prispress råder. Efterfrågan av livsmedel och energi är fortsatt stark. Världens ökande befolkning behöver mat och energi varje dag. Värdet på åkermark är stabilt. Vi har substansvärden i våra företag. Lantbruket och livsmedelsindustrin har hittills varit som en krockkudde i en för många osäker tillvaro. Vi är mer stabila över tiden.
Ekonomin krymper
Tyvärr har det nu kommit en del negativa nyheter. Världsbanken meddelade i mars att den globala ekonomin krymper med 1,7 procent för första gången sedan 1940. Konjunkturinstitutets rapporterar att Sveriges BNP beräknas falla med 3,9 procent i år. Regeringen beräknar att BNP sjunker med 4,2 procent, prognosen i januari var -0,8 procent. Konjunkturnedgången blir djupare än man befarat, och arbetslösheten större. I Danmark kommer nu oroande signaler från lantbruket. Enligt EU-kommissionens statistikkontor Eurostat, är Danmark det land där lantbruket är hårdast drabbat i EU 2008. Intjäning i det danska lantbruket föll med 25 procent, enligt Landbrugsavisens nätupplaga. En av orsakerna som nämns är den dåliga lönsamhet i svinproduktionen på grund av för stort utbud på världsmarknaden med prispress som följd. Detta i kombination med kraftigt höjda foderpriser sätter nu djupa spår i de danska resultaträkningarna för 2008, de sämsta sen 70-talet. Antalet konkurser ökar, banker går in och tar över driften av lantbruksföretag, bankerna stryper även tillförsel av kapital. Markpriserna sjunker, en negativ spiral har startat.
Samtidigt finns det viktiga skillnader mellan danskt och svenskt lantbruk. Danskarna har högre belåningsgrad, och lägre soliditet i sina företag. Detta tillsammans med en högre ränta, gör att man inte ska dra förhastade slutsatser om vad som kommer att hända det svenska lantbruket.
Klokt att lyssna
Men det kan ändå vara klokt att lyssna på varningsklockan som ringer. Fördjupas lågkonjunkturen kan även det svenska lantbruket komma att påverkas mer än vad det hittills gjort. Det gäller att härda ut när det är som värst och lönsamheten är i botten, sen kan det bara bli bättre. Det blir vår igen.