Lockar dialog som upproret?
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Ska vi sträva mot att erbjuda landets bästa barnomsorg?
Vad menar vi i så fall med "bästa"?
Är det flest vuxna per barn eller störst utbud eller snabbaste tiden för att få en plats? Svaren är såklart individuella. Föräldrar är knappast en homogen grupp med samma åsikter, behov och förväntningar.
Dessutom kan vi inte bygga morgondagens barnomsorg på de behov som finns hos dem som just nu är föräldrar till förskolebarn.
Utmärkt pedagogiskt är det informationsblad som i dag landar i samtliga hushålls postlådor. Här reds alla begrepp ut och här finns både historik och beskrivning av det regelverk som måste följas.
I dag byggs verksamheten delvis på den bild man får av föräldrarnas val av förskola. Men man vet inget om den faktiska efterfrågan av det som i dag inte går att välja på. Till exempel barnomsorg på kvällar och helger.
Ett behov som finns men som förmodligen inte är stort nog för att ligga till grund för en särskild förskola för detta. Här finns däremot möjligheter genom den barnomsorgspeng som införs 1 juli, där man som förälder kan ta emot andras barn och man är hemma med egna.
Det finns också tankar om att återinföra att man räknar barn istället för timmar vilket låter som en sällsynt god idé. Införandet av volymtimmar i barnomsorgen kritiserades hårt det när infördes istället för att räkna antal faktiska barn. Volymtimmesystemet är också det som gör att det blir svårt att räkna och jämföra hur många barn som finns i de olika grupperna. Man kan räkna på olika sätt vilket blir mer än förvirrande.
Det är bara att hoppas att dessa dialogträffar leder till ett lika stort engagemang att vara med och påverka som de tidigare demonstrationerna som framför allt var fokuserade på problembeskrivningar.