Mänsklig säkerhet allt viktigare
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Före kalla krigets slut förknippades säkerhet med militär säkerhet för stater. Men nu växer en internationell diskussion fram, som syftar till att ge säkerhet en ny och vidare innebörd, ett mänskligare innehåll. Det talas att mer om mänsklig säkerhet.
Detta är en lovande utveckling av ett nödvändigt internationellt samtal. För vad består en nation av? Jo, dess människor som bebor en bit land som begåvats med en gräns mot ett annan bit land. Med gränsen börjar problemen. Gränser är egentligen absurda.
Sverige saknas
Uttrycket Mänsklig säkerhet lyftes först fram i en rapport 1994 från FN:s utvecklingsprogram (UNDP). En internationell diskussion började, där Kanada tog ledningen och förde in begreppet i sin utrikespolitik. Andra länder följde efter.
1998 inledde Kanada och Norge ett samarbete för att utveckla dessa tankar och en särskild deklaration arbetades fram. Vartefter har flera stater hakat på. Idag ett nätverk av 13 stater.
Det kan vara värt att nämna dessa framsynta länder: Kanada, Norge, Chile, Costa Rica, Grekland, Holland, Irland, Jordanien, Mali, Slovenien, Schweiz, Thailand samt Sydafrika som observatör. Ett land saknas. Just det, Sverige, som självklart borde finnas med. Men kanske är Sveriges utrikespolitik numera så EU-centrerad att man glömmer det globala engagemanget och ansvaret.
Detta nätverk (Human Security Network) försöker göra världen och FN-systemet uppmärksam på nya säkerhetshot för människan.
Kampen mot landminor
Klimatfrågan observeras förstås, senast med en konferens i slutet av maj i år. Man har under åren också lyft fram mänskliga rättigheter, spridning av små vapen, HIV/AIDS, barn i väpnade konflikter och landminor.
Just kampen mot landminor var nog den fråga som förde samman Kanada och Norge i detta samarbete.
De var båda aktiva i den internationella kampanjen mot landminor, den som 1996-års fredspristagare, Jody Williams, startade. Rädda Barnen Sverige var då också en tongivande del av nätverket och fick en kopia av nobeldiplomet att stolt sätta på väggen i kontoret i Stockholm. Då drev Rädda Barnen också en kraftfull kampanj för att få det stora lagret av personminor i Sverige oskadliggjort.
En pressad försvarsminister (Thage G. Peterson) föll till föga och gick opinionen till mötes. Kampen för mänsklig säkerhet behöver många aktörer.
Mänsklig säkerhet handlar om allt som påverkar en människas möjligheter till liv och utveckling, var helst hon bor i världen. Det handlar om det nära i familjen, om arbete, mat, hälsa, utbildning och ett gott boende. Men också om möjligheter till inflytande.
Med FN som yttersta garant
Dessutom påverkas människan av det som händer i de allt vidare cirklarna utanför den egna kretsen. Hur landet styrs och hur de gemensamma resurserna fördelas. Och om de stora hoten, krig, människohandel, organiserad brottslighet och naturkatastrofer.
FN:s Säkerhetsråd, eller ett nytt säkerhetsråd, borde syssla med de frågor som berör människors säkerhet. Ett rimligt krav, med tanke på att varje människas liv skall respekteras och omhuldas. Att varje människa skall få sin del av de gemensamma resurserna. Att livet skall vara värdigt och säkert.
Mänsklig säkerhet borde vara varje lands övergripande ansvar, med FN som yttersta garant.