Mänskliga rättigheter får inte kränkas
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Alfred Nobels vision om att bidra på ett positivt sätt till mänskligheten med nobelprisen, inte minst Fredspriset. I år stämmer det särskilt väl, med Ahtisaaris framgångsrika diplomati i olika oroshärdar, kopplat till de mänskliga rättigheterna.
Värdighet eller okränkbarhet
Förklaringen inleds med att alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. Ordet "värde" i den svenska översättningen känns dock inte helt i linje med ursprungets "dignity". Bättre vore värdighet eller okränkbarhet. Alltså skulle inledningen kunnat lyda: alla människor är födda fria, okränkbara och med lika rättigheter.
Ibland tvistar man om när tanken på mänskliga rättigheter uppkom. Formellt 1948 med FN:s förklaring och då som en reaktion på Andra världskriget. Men tankar om människovärde fanns naturligtvis långt innan.
Exempelvis fanns en grund för FN:s Barnkonvention (1989) redan i början av 1920-talet då den nybildade Rädda Barnen-rörelsen satte upp fem punkter om barnets bästa. Att varje enskilt barn har egna rättigheter. Detta tog Nationernas Förbund (föregångaren till FN) till sig 1924. Man kan också gå tillbaks till slutet av 1700-talet, till upplysningstiden, då den amerikanska självständighetsförklaringen såg dagen ljus (1776), liksom den franska revolutionens deklaration (1789).
Dock haltar dessa 200-åriga dokument betänkligt eftersom varken slavar, svarta eller religiösa minoriteter omfattades. Men någon sorts tankeverksamhet pågick ändå om människors värde och lika rättigheter.
Kärleksbudskapet i Bibeln
Lägg till en nolla för att gå tillbaks 2 000 år i tiden. Därifrån finns grundläggande texter i Bibeln som markerar människors lika värde. Här har de svaga, föraktade, utstötta, funktionshindrade och de främmande lika värde.
Kärleksbudskapet i Bergspredikan talar i samma anda: "Allt vad ni viljen...." Och så tänker jag på den gamla ramsan från söndagsskolan: "Röd och gul och vit och svart, gör detsamma har han sagt, Jesus älskar alla barnen på vår jord."Det fick fyrtiotalisterna med sig. Men många tycks ha glömt den på vägen ut i livet.
Ofta är det trögt att gå från de internationella deklarationerna till den påträngande verkligheten för att förändra den. Ändock har det blivit bättre. Allt fler åtnjuter rättigheter än någonsin tidigare, fler får rösta, friare diskussioner tillåts om rättigheter och färre avrättas.
I de afrikanska staterna söder om Sahara har tretton länder avskaffat dödsstraffet och tjugo andra har upphört att verkställa. Men med kriget mot terrorismen har kampen för mänskliga rättigheter rutschat tillbaks. Och i USA fortsätter dödsstraffen att verkställas, liksom i Kina. Lägg därtill eländet i Irak. Måtte det ljusna med Obama.
Fred och god miljö
De mänskliga rättigheterna omfattar:
Medborgerliga och politiska rättigheter.
Ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.
Kollektiva rättigheter, till exempel rätt till fred och rätt till en god miljö.
Plus många institutioner och organisationer som arbetar med allt detta.
Bra så, men avgörande idag är kvinnors rättigheter. Där finns nyckeln till fred och utveckling i världen.
Ständigt kan man fundera över varför det är så förtvivlat svårt att i praktiken tillämpa något så självklart som att varje människa född, har rätt till ett gott liv, har rätt till en egen utveckling och att hon vill ha det bra under sin korta tid på detta lilla klot i Universum.