Måste vi dö på vintern?
Foto:
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Sedan när sommaren slår om till höst, dör ön lite. Vi invånare dör. Våra påmålade leenden som sommaren gett oss suddas ut och vår solbrända hud bleknar i takt med gräset. Vi blir gråa. De otaliga turister, som tidigare stört oss så mycket då de tagit våra parkeringsplatser och ockuperat våra favoritplatser på stranden, försvinner. Man börjar då sakna dem. I alla fall jag, och misstolka mig rätt nu. Turisterna, precis som de finklädda barnen med blommor i håret, är tecken på att sommaren har nått vår vackra ö.
Vi ser hösten som ett perfekt tillfälle att pusta ut, vilket vi kan behöva efter en livfull sommar. Dock ogillar jag att vi sedan fortsätter att "pusta ut" i två årstider till, innan ön vaknar upp ur sitt ide. Det är möjligt att jag begär för mycket, att det finns platser i Sverige som hamnar i djupare dvala... Men dessa kontraster mellan sommar- och vinterhalvåret på Gotland gör mig skogstokig! "Wake up, sunshine!".
Jag antar att jag till största delen talar för oss ungdomar då jag skriver denna text. Den äldre generationen är nog glad över att få den intensiva sommaren överstökad och ser istället fram emot de kulturevenemang, sockenfester och intressanta studiecirklar som vinterhalvåret har att erbjuda. Kan inget motsvarande etableras för oss ungdomar? Att den enda farten vintern har att erbjuda är julstressen känns lite tragiskt. Tacka vet jag fotboll, som håller igång året om!
Jag kan dock inte förneka att även Sommar-Gotland, precis som solen, har sina fläckar. Några av fläckarna är, enligt mig, de människor som Stockholms- respektive medeltidsveckan lockar till sig. Förvisso är det fantastiskt hur man här på ön kan få uppleva diverse evenemang och möta varierande slags människor, men vissa är mer uppskattade än andra. Bratsen och medeltidsfolket förekommer inte på min topplista, ändå får bratsen ett något varmare välkomnande av mig. Visst stökar båda grupperna till, både fysiskt och psykiskt för oss, men bratsen betalar i alla fall mer än väl för besvären.
Trots fläckar skulle jag inte vilja byta bort den gotländska sommaren mot något och jag lider med dem som aldrig får uppleva den. Nu ska jag slutföra mitt sista år på gymnasiet innan jag får uppleva den antagligen bästa sommaren i mitt liv, då jag ska sjunga om studentens lyckliga dag!