Matlandet är positivt för Gotland
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
För Gotland är matlandsvisionen och satsningarna väldigt välkomna. Det är fortfarande ganska trevande om hur arbetstillfällena ska se ut på Gotland i framtiden. En sak är säker - vi behöver behålla våra, relativt sett, många lantbrukare. Vi behöver lantbrukarna för att kunna få högkvalitativa, närproducerade livsmedel att äta, öppna landskap att röra oss i och en levande landsbygd att bo i.
Jordbruket har genomgått en stor förändring. Genom att satsa på nya produkter går det att hejda utveckling mot fler nedlagda jordbruk.
Lantbrukarna är mer än någonsin mångsysslare, det är bra att Sveriges jordbruksminister uppmuntrar och stödjer jordbrukets omvandling och nya småföretag i livsmedelsbranschen. Däremot känns inte det nya handlingsprogrammet särskilt revolutionerande.
Det innehåller mer av förhoppningar och önskemål. De konkreta åtgärder som anges är mest sådant som redan är på gång.
Positivt är de 160 miljoner kronor som företagare ska kunna söka för att hjälpa till att uppnå visionen. Pengarna gör att det blir möjligt att våga satsa på nya områden och produkter, men frågan är om de räcker och om de kan fördelas på ett bra sätt.
Erlandsson menar att 10 000 arbeten kan skapas inom mat och turism. Målen är att Sveriges livsmedelsexport fördubblas till år 2020 och antalet livsmedelsföretag ökas med 20 procent.
Maten blir allt viktigare och vi är många som funderar på vad vi stoppar i oss. Klimatförändringarna får oss att fundera på hur och var maten produceras. Matresor och matupplevelser är på modet. Visionen om Sverige som ett matland ligger helt rätt i tiden.
Få konkreta åtgärder gör dock att visionen riskerar att, som vanligt när borgerliga ministrar gör upp högtflygande planer, bli pannkaka. Men kanske kan gotländska småföretagare ändock göra om det till saffranspannkaka.