Med skräckfylld förväntan åker vi till Auschwitz
Foto: PETR DAVID JOSEK
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Det övergår fortfarande mitt förstånd, hur det är möjligt att systematiskt ta andra människor av daga. Att systematiskt utrota människor man pekat ut som mindervärdiga. Min oförmåga att förstå, innebär emellertid inte att jag betvivlar att Förintelsen verkligen ägt rum. Vittnesbörden är alltför många, bevisen överväldigande. Mänskligheten var verkligen mäktig ett sådant övergrepp. Det som skedde i Auschwitz, Sobibor, Treblinka med flera, är allt för vedervärdigt för att vara konstruerat eller påhittat. Till sådant krävs mer än fantasi. Till detta krävs sinnessjukdom och maktmissbruk. Ett överflöd av detta fanns uppenbarligen i Nazityskland. Som nygräddad historiker är det lätt att säga, att vi behöver historien, för att kunna hantera det som ligger framför oss. Jag tror starkt på den filosofin, vilket jag också understrukit tidigare. Ifråga om Förintelsen bör det understrykas på nytt. Jag är verkligen tacksam, att jag får möjlighet att resa till Auschwitz. Jag vet inte hur det kommer att beröra mig, men jag befarar, att jag kommer att må mycket dåligt. Det är dock det minsta problemet i sammanhanget. Måste fortsätta att berätta
Det som bekymrar mig mest, är hur jag sedan skall kunna förmedla mina intryck. Jag är rädd att jag kommer att förstummas av det fruktansvärda, som kommer att ta form inför våra ögon i Auschwitz. Det är ett tungt ansvar, som vilar på vår generation och nästkommande. Ett ansvar vi måste axla. När överlevare inte längre finns ibland oss, vilar det på oss att fortsätta berätta, fortsätta poängtera alla människors lika värde. Aldrig låta tankar om att människor skulle kunna bedömas längs en värdeskala, slå rot i vårt samhälle. Min förhoppning när jag återkommer från Auschwitz, är att jag då skall kunna återberätta. Sätta ord på det som mött oss där. Att jag skall kunna förklara vad som skedde. Alla människors lika värde
Att jag skall kunna bära ett vittnesbörd, som bidrar till att vår generation och nästa aldrig någonsin går vilse och börjar betvivla alla människors lika värde. Om det bara vore möjligt, borde mänskligheten avge ett heligt löfte om att aldrig mer låta sådana brott begås. Ändå förekommer de i mindre skala på olika platser i världen. I detta nu. Det är upp till oss alla att protestera och poängtera alla människors lika värde. Det ansvaret åligger oss alla, gammal som ung.