Morötter är bättre än bidrag

Gotland2009-01-03 04:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Januarilönen kommer för många svenskar vara den högsta nettolönen någonsin. För dem som tidigare i år varslats är det förstås ingen tröst - spelar liksom ingen roll vad man får i lön om den riskerar att helt upphöra. Men för den absoluta majoriteten, de som kommer ha kvar jobbet trots lågkonjunktur och storvarsel i industrin, kommer januarilönen bli en trevlig överraskning.
Jobbskatteavdraget har gett låg- och medelinkomsttagare mest. Det brukar inte heta så i nyhetsrapporteringen. Och visst är det så att i reda kronor och ören ger alla skattesänkningar mest till den som tjänar mest. Men i procent räknat så har skattesänkningarna gynnat dem med lägst inkomster allra mest.

Tjänar mest - jobbar mindre
Detta är något som bland annat SNS Konjunkturråd är bekymrat över. För regeringens alla prognoser om att människor kommer att jobba mer när de får mer i plånboken stämmer bara i vissa fall. Kvinnor i låginkomstyrken till exempel - de jobbar nu fler timmar än de gjorde tidigare. De tjänar mest på reformen och därför stämmer förstås teorierna bäst på dem.
Men de som tjänar mest jobbar mindre. De som betalar statlig skatt ser inte frukten av att jobba mer utan tjänar netto i princip lika mycket även om de går ner lite i arbetstid. Det gör att de som är högproduktiva och bäst utbildade jobbar mindre - och det var nog inte riktigt finansminister Anders Borgs poäng när han skapade skatteavdraget.

Jobb ska alltid löna sig
Vid årsskiftet kommer gränsen för statlig skatt att höjas. Förmodligen kommer då nyhetsrapporteringen säga att nu tjänar de rika än mer. Och det är sant, men syftet med en sådan reform är att jobb alltid ska löna sig. Även för dem som tjänar mest.
På Dagens Nyhets debattsida i veckan menade fyra ekonomiexperter att marginalskatten borde sänkas ännu mer för att få människor med hög kompetens och hög lön att jobba mer. Deras teori kommer efter årsskiftet att testas - men förmodligen behöver gränsen för statlig skatt höjas än mer och värnskatten avskaffas för att effekten ska bli tydlig.
Regeringens arbetsmarknadspolitik skiljer sig från tidigare svensk - läs socialdemokratisk - sådan. Regeringen försöker skapa incitament, alltså morötter, för att jobba mer och att det inte ska löna sig att leva på bidrag. Det är en god ansats, även om bidragsnivån nu måste reformeras i och med att Sverige, tillsammans med resten av världen, går in i en lågkonjunktur som vi ännu inte vet hur djup den blir. Men rimligt att anta är nog att de som i dag är välutbildade faktiskt även framgent kommer att behöva morötter för att vilja jobba mer.

Politiska utmaningar
År 2009 kommer att bli kontrasternas år. De som har jobb kommer att ha mer pengar än någonsin samtidigt som rekordmånga förmodas förlora jobbet. Politiken kommer stå inför stora utmaningar. Risken att den borgerliga regeringen hamnar i socialdemokratiska lösningar är överhängande. Men i bästa fall kommer arbete att gå före bidrag även fortsättningsvis.
Läs mer om