Möte på Fårö med kommunen
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Länsstyrelsen skall gå på kurs i vattenfrågor. Vi klappar i händer. Kan det tänkas att Miljö och hälsa hakar på samma kurs? När en halv by i Norge kan rasa ner i fjorden efter ett sprängskott på vägen ovanför, kan det vara dags att lära mer om vad sprängningar i kalkbrotten ställer till med för brunnar och dricksvatten i samma områden.
Inte nog med det. Politiker och tjänstemän flyttade ut sina tjänstebord i verkligheten för tre kvällar. Nord, väst och syd fick besök. Platsvalet hänger förmodligen samman med utspisning på vinterhalvåret.
Fantasi, inte bara regelverk
Alla som infann sig, fick möjlighet att i en kvart enskilt samtala med tjänstemän eller politiker i frågor som livsmedel, boende, vatten och avlopp etc. Det som är intressant är inte bara att sitta ned med en tjänsteman eller politiker på det här sättet, utan också vilka svar tjänstemän kan ge besökare vid tillfället och vad man som besökare förväntar sig att få svar på.
Jag har länge efterfrågat mer fantasi hos tjänstemän, inte bara regelverk. Det är, inser jag efter mötet på Fårö, för mycket begärt från min sida. I grunden handlar det om hur man ser på sitt arbete och vad man skall stå till tjänst med. Eftersom kvällens möte på Fårö förra veckan utgick ifrån begreppet målbild, så blir min fråga hur tjänstemännens egna målbilder för framtiden kan tänkas se ut. Alltså hur respektive tjänsteman håller sig à jour med energi och klimatstrategier i andra kommuner, vilka nätverk man har byggt. Hur tjänstemän oavsett nämnd ägnar sig åt kunskapsförmedling i en Uthållig kommun, ett projekt som Gotlands kommun tillhör.
Byter man oupphörligt erfarenheter i samma frågor med andra kommuner för att kunna utveckla den egna kommunens arbete?
Eller måste tjänstemän tilldelas en arbetsbeskrivning med tio procent av arbetstiden för att läsa in sig på ny forskning, goda exempel som uppstått i andra kommuner etc för att vara behjälpliga också med exempel på ny teknik och inte bara regelverk?
Höja ribban ytterligare
När tjänstemän nu tagit steget ut i samhället med en förnyelse, undrar jag om det är möjligt att höja ribban ytterligare. Jag vill inte gå till ett möte av det här slaget med ett eget mål som jag hade, att på min fastighet kunna skapa vatten och avlopp som rimmar med framtiden och få svaret: "att du får ta kontakt med någon entreprenör om detta eller söka på webben ". Jag vill höra att så här kan man göra eller så här gör man på andra ställen.
Om Miljö och hälsa har tvingats godkänna något nytt som urinbrunnar i Stenkumla, ett exempel som dök upp i någon gratistidning förra veckan och nämnden antagligen godkänt ett system för urinsortering, då skall samtliga tjänstemän på kontoret känna till detta som ett gott/dåligt exempel på något nytt. Sprida den erfarenheten, så att man kan uppnå konkreta förbättringar inte för nuet men väl för framtiden.
Urin skulle kunna ersätta 20 procent av all konstgödsel som används i Sverige. Nu går det till spillo. Fosfor som bryts i berg är på väg att ta slut. Man vet att urin bryts ned lättare i jord än i vatten.
Ny kunskap, nya modeller
Jag är helt övertygad om att varje tjänsteman är fingerfärdig när det gäller regelverk, men om vi skall tänka i klimatstrategier och hållbar utveckling är det nödvändigt att tjänstemän liksom politiker följer vad som sker i andra kommuner och andra länder och är på alerten inför ny kunskap, nya modeller. Det blir en ny roll kanske men väl värd skattepengar. Och i slutändan handlar det om kommuninnevånarnas hälsa.
Att alla tjänstemän har fått betald utbildning om Magiska Gotland det vet vi, men känner kommunens tjänstemän till de övergripande målen för Uthållig kommun 2008-2011, ett program som skall förbättra hälsa, miljö och klimat i vilket Gotland deltar?