Övertro på fackkunskaper?
Blir politiker eller ekonomer de bästa finansministrarna? Tre tidigare finansministrar Bosse Ringholm, Göran Persson och Erik Åsbrink.
Foto: Jessica Gow
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Men hallå - som det heter numera - hur många akademiska poäng hade egentligen Gunnar Sträng?
Gunnar Sträng mot Bertil Ohlin
Inga alls, vad jag vet. Men var det någon som fick honom på fall var det snarare en annan amatörekonom, Astrid Lindgren, än hans huvudmotståndare i många år, ekonomiprofessorn Bertil Ohlin.
Ernst Wigforss - långvarig och framgångsrik socialdemokratisk finansminister också han - var visserligen docent, men i nordiska språk. Just i nationalekonomi tyngdes inte heller han av några akademiska meriter.
Om Thomas Östros kommer att klara sig bättre mot Borg än Nuder gjort återstår att se. Men i så fall beror det sannolikt mer på andra egenskaper än på att han kan titulera sig fil lic i ekonomi.
Politik är en svår konst. Och att behärska teori och sifferunderlag är inte nödvändigtvis detsamma som att vinna debatter. Historiskt sett är det väl också så, att de svenska finansministrar som lyckats bäst - rentav blivit populära - varit just mer eller mindre självlärda och alls inga fackekonomer. Som Sträng eller folkpartisten Ingemar Mundebo. Anne Wibble, Kjell-Olof Feldt och Erik Åsbrink gick det inte fullt lika bra för, trots att de hade aktningsvärda akademiska meriter alla tre.
Vad gäller Thomas Östros så verkar skillnaderna gentemot Nuder främst vara att han - förutom att han är slående lik den unge Urho Kekkonen - har färre fiender inom partiet.
Att ledarsidor som DN:s jämrar sig över att han inte är någon vidare förnyare ska han i alla fall inte vara ledsen för. I de liberala tyckarspalterna brukar kraven på socialdemokratiskt nytänkande oftast bara betyda att det ska tänkas borgerligt.
Själv hoppas jag liksom säkert många andra att nytänkandet inom partiet snarare ska återanknyta till gamla klassiska vänsteridéer: Gemensamma lösningar, nej till privatiseringar, ekonomisk demokrati, jämlikhet, en mer frispråkig utrikespolitik...
Tänker borgerligt är det tillräckligt många andra som redan gör här i landet, utan att socialdemokrater också ska göra det.