Pappers- modellen står sig
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Så lär Mark Twain (1835-1910) ha sagt när det ryktades att han dött. Han kom ju upp i en för den tiden ansenlig ålder.
Papperstidningens död har det också ryktats om vid flera tillfällen. Inte minst när radion slog igenom och sedan också när teven fick sitt genombrott. Men pappret överlevde, om än inte i alla sina skepnader så ändå som en stark del som nyhets- och opinionsbärare.
Efter internets intåg har åter dödsryktet för papperstidningen kommit. Ja, det har till och med satts datum för när den sista papperstidningen skulle lämna tryckpressarna. Och det datumet ligger i närtid.
Jag hoppas innerligt att man om några decennier än en gång kan konstatera att ryktet om papperstidningens död är betydligt överdrivet. I alla fall i sin form. Inte för att jag vill påstå att den är överlägsen andra medier utan att den har så många styrkor. Jämfört med det betydligt snabbare internet framförallt för att såväl nyhetsförmedling som debatt ges mer eftertanke.
Jag påstår med detta inte att internet skall lämna sin plats i medielandskapet. Men om debatt-och nyhetsförmedlingen där inte underställs samma principer som för tidningar, radio och teve är risken stor att landskapet blir alltför vildvuxet. Det här har fler och fler kommit till insikt om och för inte så länge sedan framförde pressombudsmannen Yrsa Stenius stora betänkligheter över utvecklingen. Hon ser helst ett sanktionssystem också på internet, det vill säga att det skall gå att lagföra för publicistiska övertramp gjorda på nätet precis som det idag går i tidningar, radio och teve, där det ändå finns en broms genom den funktion som ansvarig utgivare utgör.
Till det yttersta är det ändå medieföretagen som genom sina styrelsebeslut har möjlighet att styra utvecklingen. Det är nämligen där som de ekonomiska ramarna för olika verksamheter fastställs. Och vill man satsa på den ena eller andra distributionskanalen - för i grunden är det kärnfrågan - måste också de professionella resurserna fördelas på ett genomtänkt sätt. Det krävs nämligen såväl kreativitet, lyhördhet, mod som rättskänsla för att göra det nyhetsmässiga urvalet och att hålla debatter inom anständighetens gränser. Men det fordrar att resurserna då fördelas på ett genomtänkt sätt.
I min framtida medievärld finns det en plats för alla nu nämnda distributionsformer, och kanske någon till. Och papperstidningen kommer att leva vidare, om än inte som en produkt slutligt framställd i en tryckpress och fysiskt utburen till varje brevlåda. Teknikutvecklingen ger säkert andra lösningar, men papperstidningens sätt att förmedla nyheter och debatt under stort ansvar skall ändå förbli bestående.