Per Albins regering 1932 var bäst
Per Albin Hansson (s) ledde en namnkunnig regering 1932.
Foto: Okänd fotograf
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Kompetens är aldrig lätt att definiera. Och även då det gäller begreppet modern tid brukar åsikterna gå i sär. En del startade förmodligen en ny tideräkning vid senaste riksdagsvalet, andra kanske vid den politiska demokratins genombrott.
För egen del har jag alltid tyckt att den regering som Per Albin Hansson bildade efter den socialdemokratiska valsegern 1932 slår det mesta, både i fråga om politisk och saklig kompetens. De som besatte ministerposterna då var inte bara stora politiska begåvningar, till övervägande del var det också folk som skolat sig politiskt under flera årtionden av hård kamp i ungdomsklubbar, organisationer och riksdagsutskott.
Alla kunde väl inte latin och grekiska, som ecklesiastikministern Arthur Engberg, men de var politiska proffs, helt enkelt. Östen Undén, internationellt erkänd jurist redan då och blivande mångårig utrikesminister, platsade typiskt nog bara som konsult.
Men nya tider ställer andra krav och det är svårt att jämföra. Mäta dagens politiker mot 80-, 40- eller 30-talets blir oftast inte mer meningsfullt än att jämföra Charlotte Kalla med Toini Gustafsson-Rönnlund eller Zlatan med Gunnar Nordahl.
En tankelek, mer kan det aldrig bli.
Så visst går det an att tycka att Åsa Torstensson, Tobias Billström och de andra skarpa profilerna i regeringen Reinfeldt överglänser det mesta som tidigare skådats i ministerväg här i landet..
Men själv sätter jag ändå hellre en en slant på Rickard Sandler, Ernst Wigforss, Gustav Möller och de andra i 1932 års årgång.