Politiker som blir opolitiska
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
De enda som engagerar sig på insändarsidorna är nominerade politiker varav de flesta talar för att valet ska vara opolitiskt.
De olika fraktionerna består av politiker från alla håll. Hur dessa ska sluta vara politiker i det kyrkopolitiska arbetet är möjligen självklart i deras egna ögon men för väljarna torde det vara mer oklart.
Kommer deras ideologiska grundsyn att suddas ut? Är kyrkan helt skild från det övriga samhället sedan de formella banden till staten försvann?
De listor som läggs fram i opolitisk gemenskap toppas av väl kända och etablerade politiker. Att hävda att valet är opolitiskt blir för de flesta väldigt konstigt.
Man kan lugnt säga att nomineringsgrupperna har ett pedagogiskt problem om man vill göra kyrkovalet mer angeläget för medlemmarna.
Den som vill försöka få lite ordning bland alla alternativ rekommenderas ett besök på Svenska kyrkans hemsida där de olika nomineringsgrupperna får svara på en handfull konkreta frågor. Där framkommer skillnaderna även om de flesta verkar rörande överens.
Största risken i ett val där få deltar är som vanligt att extrempartierna har chans att samla sina trupper och ta mandat enbart tack vare ett lågt valdeltagande. Så skedde till exempel i Visby 1934 när öns nazister väntade tills vallokalerna nästan skulle stänga då de i samlad tropp gick och röstade vilket gav dem fyra mandat i Visby kyrkofullmäktige.
Så länge politiska partier kan nominera kandidater till kyrkovalet kommer valet att vara politiskt, vare sig vi vill det eller inte.