Populismen är en samhällsfara
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Berlusconi är det sanna uttrycket för en politisk hållning vars "ideologi" är populism, den tro som menar sig vara vanligt folks sanna vilja. Så en vistelse i Italien är en blandning av förtjusning och förskräckelse.
I hela folkets namn
En sådan hållning som Berlusconis är inte gångbar i Sverige tänker jag, en sådan öppen populism genomskådar vi och avvisar. Alla etablerade partier säger sig ta avstånd från sverigedemokraterna, det känns tryggt.
Men kalla kårar går genom ryggmärgen, när det står så tydligt och klart att alliansregeringen idag faktiskt stödjer sig på ett parti med en hållning som är så klart populistisk som kristdemokraternas, om man nu ska ta partiledaren Göran Hägglunds ord på allvar och det ska man väl.
På DN-debatt (17/9) tar den korrekte partiledaren - han som hittills lyckats dölja vad han egentligen tycker - till orda och talar i hela folkets namn, det vill säga, det vanliga folkets namn, så som populister alltid gör. Han utfärdar sin bannbulla mot den styrande radikala eliten, som inte låter "vanliga Svenssons leva sina vanliga liv" befriade från politik, som talar om för dem hur de skall leva och vad de skall tycka. Artikeln är så bemängd av stolligheter att kd borde avvisas från det politiska rummet på samma grunder som sverigedemokraterna.
Hägglunds artikel oroar
Men så är nu inte fallet, den svaga länken är alliansregeringens förutsättning. Och skall så förbli om man skall tro statsminister Reinfeldts ord (DN), när han säger sig förvissad om att moderata väljare skall stödrösta kd kvar i riksdagen.
När jag läste det, tyckte jag först att kd som parti borde känna sig förorättade av det, att statsministern inte trodde dem om att kunna hålla sig kvar i riksdagen på grund av eget väljarunderlag. Efter att ha läst Hägglunds artikel har jag blivit oroad på allvar. Hur kan Reinfeldt närmast direkt uppmana egna väljare att rösta på ett parti, som inte främst är att betrakta som ett parti stött på kristna värderingar och grunder, utan främst är ett populistiskt parti. Som utifrån sin bräckliga ställning som fyra-procentsparti, talar i folkets namn och för folkets rätt "att slippa bli besvärade av den politiska makten av den enda anledningen att de är vanliga." Det kallar han ett demokratiproblem.
Vad Reinfeldt borde ha uppmanat sina väljare är naturligtvis att rösta på moderaterna och uttrycka förhoppningen om att moderaterna ska få ökat stöd i väljarkåren, så att de slipper bli beroende av en så svag och populistisk länk som kristdemokraterna.
Bra om kd åker ur
Det måste finnas en annan väg att bilda regering på än ett populistiskt beroendeförhållande. Kan vi verkligen lita på att alliansregeringen inte gör sig beroende av sverigedemokraterna? Jag tror det, utifrån att folkpartiet inte skulle kunna göra det.
Kanske vore det bra om kd föll igenom, kanske viktigare det, än att sverigedemokraterna lyckades ta sig in i riksdagen, ett parti som ju alla ändå säger sig inte vilja samarbeta med. Det skulle kanske kunna öppna för nya allianser, en ny samarbetsregering, mer enhetlig i sina politiska värderingar, men fri från populism, en samhällsfara.