Priserna pressas nedåt

Foto: Lars Pehrson / SvD / SCANPIX

Gotland2009-08-26 04:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Vi är klara med spannmålsskörden. Vi har haft väldigt fint skördeväder. Ända sen rapsskörden började har tröskan rullat nästan dagligen. I år odlar vi all spannmål till foder och lagrar in, det är fullt över allt. Det har vi gemensamt med många. Rapsen ska säljas och tyvärr säkrade vi alldeles för liten andel i våras när priset var på topp. Det är lätt att vara efterklok. Men det vi lär oss, den hårda vägen är hur viktigt det är att ha en strategi för prissäkring och riskspridning, både när det gäller att köpa och sälja råvaror.
Skördarna har varit goda i Sverige, trots en lägre areal beräknas skörden till 5,4 miljoner ton, vilket är 4 procent över förra årets skörd. Samma utveckling kan vi se i flera stora spannmålsländer i Europa, och i andra delar av världen vilket betyder att priserna pressas nedåt.
Om inte årets skörd är säkrad med terminer eller andra avtal, återstår att sälja till väldigt låga priser nu när proppen gått ur marknaden.
Om du inte har lagringsmöjligheter vill säga. Marknaden avvaktar just nu, köparna, kvarnar och foderindustri väntar eftersom skörden blivit stor, och räknar med att priset skall sjunka ytterligare.
Även mjölken är satt under prispress. Detta drabbar hela kedjan, och mjölkproducenterna blöder ekonomiskt. Konkurrensen inom mjölksektorn hårdnar på marknaden mot handel och konsument. Samtidigt som en avreglering av mjölksektorn är påbörjad. Det är smärtsamt att ställa om. Det krävs nya mål och strategier för att möta marknaden och den ökande konkurrensen. Det krävs också beslut för att nå dessa mål. Beslut som måste tas hos den enskilde lantbruksföretagaren, men även i lantbrukets organisationer och livsmedelsindustrier. Besluten kan vara av olika karaktär, utöka, fusionera, samarbeta, eller lägga ner. Att sitta still i båten när förutsättningarna förändras är troligen inget att rekommendera.
Även mjölkproducenterna kommer att få vänja sig vid en fluktuerande marknad, där priserna går upp och ner och att man får spara i ladorna de goda åren för att klara de dåliga. Men för att kunna göra det måste lönsamheten generellt höjas. Det är en del av bilden, den andra delen är den överbyggnad som finns inom mjölkorganisationer och mejerier. Land Lantbruk skriver i fredagens tidning på ledarplats om en "krympande skara mjölkbönder som härdar ut fortsatt ska bära upp kostnaderna för sju mejeriföreningar, sju husdjursföreningar och en topporganisation i form av Svensk Mjölk."
Vilka strategier finns? Vilka beslut tänker man ta för att minska kostnaderna och öka intäkterna för mjölkbönderna?
För lantbrukaren gäller det att ha koll på vad som påverkar. Större prisvariationer ger både större möjligheter, men också större risker. Både möjligheterna och riskerna har flyttat hem på våra gårdsplaner, bakom datorn, eller i telefonen om man så vill. Det har aldrig varit så tydligt som nu att det inte bara handlar om produktion och att vara en duktig växtodlare, eller djurbonde. Vi måste ägna allt mer tid till affärer.
Läs mer om