Projekt får polisen att våga mer
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Under de senaste åren har rapporterna kommit slag i slag. Den grova brottsligheten är inte bara ett storstadsproblem, utan har spritt sig till stora delar av landet.
Och en sak har de flesta bedömare varit ense om - polisen har satsat för sent och för lite. Kritiken mot polisens valhänthet har kommit från många olika håll.
År 2006 fattades så ett beslut i rätt riktning: polisen öronmärkte 120 miljoner kronor för en särskild satsning mot den organiserade brottsligheten. Den pågår till år 2009, men utvärderingarna har redan påbörjats.
På torsdagen presenterade Brottsförebyggande rådet, Brå, en rapport om 14 avslutade projekt som har ingått i satsningen.
De har fantasifulla namn som "Alcatraz", "Las Vegas" och "Kungen" och har bland annat gått ut på att kartlägga värdetransportrån, upprätta listor på toppar i den kriminella världen eller att hejda haschsmuggling mellan Holland och Sverige.
Glädjande nog visar Brås undersökning att satsningen har varit framgångsrik. De flesta projekt har lett till att kriminella personer har åtalats och fängslats. Vissa av projekten hade förmodligen blivit av även utan den särskilda pengapotten, men inte lika grundligt.
Vid en presskonferens i Stockholm på torsdagen var Brås forskare och rikskriminalpolisens chef Therese Mattsson överens om att långsiktigheten är en viktig faktor i den här typen av utredningar. Ju mer man gräver, desto mer hittar man, framhöll de.
120 miljoner kronor kan låta som en stor summa - men det är endast en liten del av polisens budget på omkring 17,5 miljarder kronor årligen.
Den stora fördelen med det extra anslaget verkar ha varit att pengarna har fungerat som smörjmedel. Poliserna i projektet har inte behövt hålla i varenda krona utan har kunnat jobba övertid och satsa på längre utredningar utan att oroa sig för budgeten. Och statusen som har kommit med det nationella projektet har fungerat som en dörröppnare. En anonym polis beskriver läget så här:
"Pengarna ändrade förutsättningar så till vida att vi hade lite lättare att ta oss fram för att få igenom beslut om tillfälliga resursförstärkningar ... Vi fick en annan hjälp, alltså fler dörrar öppnar sig."
Mellan raderna förstår man att samarbetet mellan polisdistrikten oftast går trögt - men med extra resurser och uppmärksamhet har arbetet fått en skjuts.
Nu är det bara ett år kvar av den särskilda satsningen. Sedan den startade har förutsättningarna förändrats. Bland annat pågår en stor omorganisation där Rikspolisstyrelsen och polismyndigheterna inrättar särskilda aktionsgrupper och regionala underrättelsecentra mot den organiserade brottsligheten.
Förhoppningsvis kommer erfarenheterna från de pågående projekten väl till pass också i framtiden, inte minst när poliserna ska motiveras. Det är väl känt att brottslingarna inte hejdar sig vid länsgränserna - eller ens vid nationsgränserna. Uppenbarligen kan smörjmedel i form av särskilda, statusfyllda projekt göra så att poliserna vågar sig efter.