Protest viktigare än välgörenhet
Sänd inga pengar för koleraepidemin. De hamnar bara i Mugabes fickor, säger zimbabwierna. Det är bättre att politiskt protestera för att få bort makthavare som skor sig på de fattiga.
Foto: DENIS FARRELL
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Där jag befinner mig i södra Afrika rasar just nu välgörenhetsinsamlingar i olika former inför julen. Fattiga människor får matpaket och Hiv/aidsdrabbade barn får julklappar. Det finns ingen hejd på välgörenheten. Man bussar in barn från kåkstäder till stadens pooler för att sedan skicka hem samma barn till tredje världen igen.
Välgörenhet är inte bara något som kan betraktas som bra. Det är också en styggelse och mycket av givandet gör mig beklämd. Kom ihåg att när du sänder gåvor, är det alltid på dina egna villkor eller de rikas villkor. Det är inte självklart att det du har lust att skänka, är just vad människor, kvinnor och barn i andra ändan har behov av eller skulle önska sig, om vi som skänker ställde frågan.
Hamnar i Mugabes fickor
Någon ondgjorde sig på insändarsidan i GT över att Zimbabwe utsattes för sanktioner. Häromdagen kunde zimbabwierna ringa in till SABC, motsvarigheten till Sveriges radio, och fick möjligheter att uttrycka hur de själva vill att den uppkomna krisen i deras land skall lösas.
Då var det flera som sa: " Sänd inga pengar för koleraepidemin. Pengarna hamnar i ZanuPF:s och regeringens fickor. Tro inte att de kommer fram till de upprättade sjuklägren." Robert Mugabe, Zimbabwes ickelegala president, har för vana att låta packa om majsmjöl som givarländer sänder, för att landsbygdens folk skall tro att han själv är givaren.
Välgörenhet som ökar överallt, talar sitt tydliga språk. För det första säger det oss, att gapet mellan fattiga och rika blir allt större, liksom att klassamhället ökar. Där välgörenhet uppstår saknas självklara sociala trygghetssystem av olika slag
Den bästa presenten för hiv/aids sjuka i södra Afrika är snarare att vuxna människor har ryggrad att resa sig i protest mot den regering, som inte fördelar bromsmediciner till sjuka eller bygger fler bostäder.
Stoppa männens horande
En länge önskad present är att män vågar stoppa andra män när de horar runt. Den största yrkesgruppen som bär på hiv/aids i Sydafrika är yrkeschaufförer. 57 procent av dem är smittade enligt 2007 års statistik.
Spridningen av hiv-virus längs vägarna i södra Afrika kan jämföras med antal utomäktenskapliga barn, som kom till längs med sågverkens uppväxt utmed Norrlandskusten. Det är samma fenomen.
Om kvinnor i världen hade möjlighet att försörja sig själva och barnen, skulle hortrafiken och trafficing knappast öka. Jag mötte en ung zimbabwisk kvinna i förra veckan, som städar på en liten fiskeort på Kapkusten långt hemifrån. Lönen på 700 kronor i månaden går till fyra barn och en moder i Bulawayo. Mannen hennes var avliden.
Välgörenhet är på sitt sätt att ta ansvar, även om unga numera ägnar sig åt volontärarbete för meritförteckningens skull.
Men det politiska ansvaret hos varje människa, att gemensamt resa sig mot beslut som drabbar de svagaste, är ett bättre maktmedel. Trygghetssystemet eroderar också som bekant i Sverige och den välgörenhet, som successivt avskaffades i det vi kallar folkhemmet, är sorgligt nog på återtåg. Stenkastning förekommer inte bara i Rosengård i Malmö, den förekommer också i Kapstadens townships.
Bidra till samhällsförändringar
Alla ni välgörare, fundera på varför just era gåvor behövs och om det är möjligt att med ord eller aktioner bidra till samhällsförändringar, som gynnar olika grupperingar som ständigt åsidosätts. Jag tror människor saknar andra människors handling.
Gott nytt år!