Reform för ökad jämställdhet
Foto: PONTUS LUNDAHL
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Den grupp som berörs av detta är för närvarande 167 000 personer. Föga överraskande är det fler män än kvinnor bland dem, för att vara exakt, 100 000 män mot 67 000 kvinnor.
Är då detta rättvist? Ja, det är inte skattesystemet i sig som leder till bristande jämställdhet utan helt andra faktorer. Den grundläggande är att kvinnor har lägre löner, arbetar i yrken som är mindre välavlönade, inte sällan arbetar deltid och på grund av detta och andra arbetsavbrott har mindre erfarenhet och sämre löneutveckling än män.
I den mån sänkt marginalskatt får just den stimulerande effekt på arbetsutbud och vilja till studier med mera som regeringen och många med den tror är det tvärtom så att den här reformen kan leda till ökad jämställdhet!
För problemet med den ojämställda lönesituationen i vårt land, där den genomsnittliga månadslönen för kvinnor var 84 procent av männens 2007, är ett helt annat. Det handlar till mycket stor del om fördelningen av det obetalda arbetet, där kvinnor enligt den senaste undersökningen svarar för nära 29 timmar och män cirka 20 timmar oavlönat arbete.
Det är därför mot den ojämställda fördelningen av det obetalda arbetet samhällets intresse måste riktas. Fram till dess att första barnet kommer är fördelningen av hushållsarbete med mera förhållandevis jämn. Sedan händer det något. En helt orimlig fördelning av föräldraledigheten, kvinnor tar ut 79,2 procent och männen bara 20,8 procent av de ersatta dagarna.
Regeringens jämställdhetsbonus, lägre skatt vid en jämnare fördelning, liksom jobbskatteavdraget gör här gott. Men det räcker inte. Här måste man oundgängligen titta på andra åtgärder. Till exempel socialdemokraternas förslag om kvotering av dagarna.
Den pågående utvecklingen av en tjänstesektor riktad mot hushållen, med eller utan skatteavdrag, är i det här sammanhanget också positiv. När det gäller de traditionellt manliga, mer fysiska och tekniska bestyren i hemmen har det länge gått att köpa hjälp utifrån och det har heller inte ansetts särskilt märkligt. På samma sätt måste det snarast bli för övriga uppgifter. Om inte annat så för jämställdhetens skull.