Rimligt låta elever utvärdera lärare?
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Regeringen och oppositionen har länge varit oense om vid vilken tidpunkt eleverna är mogna att utvärderas av sina lärare. Nu är frågan den motsatta: är det rimligt att elever ska få sätta betyg på sina lärare?
I Malmö ska den idén snart bli verklighet, efter ett förslag av kommunalrådet Ilmar Reepalu (s). I vår ska elever från tio skolor, i årskurserna 3,4,6 och 8, få svara på en undersökning om lärarens pedagogiska förmåga och om läraren upplevs som rättvis.
Utbredd oro
Hittills har reaktionerna varit långt från positiva. Folkpartiet i Malmö har anmält förslaget till skolinspektionen. Metta Fjelkner, ordförande i Lärarnas riksförbund, anser att förslaget är att "misstro lärare". Och Eva-Liz Preiz, ordförande i lärarförbundet, är ännu mer skeptisk:
"Ett förenklat betygsystem utan tydliga kriterier skulle kunna leda till att lärare blir kränkta och i vissa fall även till vuxenmobbing."
Det verkar finnas en utbredd oro för att utvärderingarna ska användas som ytliga popularitetsmätningar - att lärarna som uppfattas som roliga och generösa får högre betyg än de som ställer höga krav på sina elever.
Men det är inte givet att förslaget får en sådan effekt. Redan i dag delar många lärare - särskilt i de högre årskurserna - ut enkäter till eleverna för att de ska få lämna åsikter om undervisningen.
Risk elever gaddar ihop sig
Inget tyder på att utvärderingarna i Malmö kommer att bli ett hafsverk. Tanken är att en arbetsgrupp med barn- och ungdomschefer och anställda på stadskontoret och utbildningsförvaltningen ska ta fram en gemensam modell. Den ska sedan testas i en skola i varje stadsdel. Därefter ska resultatet användas som en del av underlaget när rektorerna har utvecklingssamtal med sina lärare.
Visst finns risken att en grupp elever kan gadda ihop sig för att svärta ned en impopulär lärare.
Men förhoppningsvis kan kloka rektorer se igenom sådana försök. Reepalu hade en viktig poäng när han kommenterade förslaget i Sydsvenskan i våras:
"Det viktigaste är att materialet som man får in är till för läraren och hans arbetsledare. Och de är ju förnuftiga personer som säkert kan se igenom när saker är fejkade eller hämndåtgärder."
Självklart är det lärarna, inte eleverna, som ska ha makten i skolan. Det är lärarna som vet vad eleverna behöver lära sig. Det är viktigt att lärarna känner sig betrodda, att både politiker och skolledningar har ett starkt förtroende för deras kompetens.
Maktlösa elever
Men eleverna måste också ha en möjlighet att påverka sin vardag. Visst är de flesta lärare kunniga och engagerade - men de flesta har nog också stött på en lärare som skulle passa bättre i något annat yrke.
Det finns lärare som saknar entusiasm eller tillräckliga ämneskunskaper, som favoriserar vissa elever och stöter ut andra. I sådana situationer kan eleverna som råkar illa ut känna sig totalt maktlösa. Enkäter bland eleverna kan förhoppningsvis göra att sådana svårigheter upptäcks på ett tidigt stadium.
Elevundersökningar är ingen enkel lösning på skolans problem - men de kan vara ett av många verktyg för att få en bättre skola.