Samhället ska ta hand om oss från vaggan till graven
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Vi behöver varken familj eller religion numera. Vi klarar oss själva. Och räknar med att samhället skall ta hand om alla problem, från vaggan till graven.
När jag lyssnade på socialdemokraternas ekonomiska seminarium, fick jag en känsla av att oppositionspolitiken driver mot planekonomi. "Ett batteri av åtgärder", skrev Håkan Ericsson. Mona Sahlins tal var "späckat med åtgärder", sammanfattade han.
25 procent av ungdomarna lämnar gymnasieskolan utan godkänd utbildning. Det är stor risk att de blir arbetslösa och beroende av socialbidrag. De måste tas om hand med lämpliga åtgärder för att kunna fortsätta sin utbildning.
Alla de som nu varslas och förlorar jobbet, de måste få vidareutbildning för att hitta nytt jobb. Alla äldre, 55+ , som har svårt att komma tillbaka till arbete, där måste staten gå in med subventionerade jobb.
Ingen betalning
Allt det här låter imponerande. Det hade ingett mer förtroende om den ekonomiske talesmannen, Thomas Östros, också hade gått in på frågan hur allt detta skall betalas. Därom fanns inte ett ord under seminariet. Jag tror att Mona Sahlin fick sådana frågor senare och erkände att det krävs skattehöjningar.
Nu var det intressant att lyssna till ett av de många seminarierna om sysselsättning och arbetsmarknad. "Rör inte min lön - Unga ratar dagens lönemodell", så hette det. Deltagarna i paneldebatten var olika fackliga chefer. Där talade alla om individuell lönesättning.
Lönen skall bestämmas i personliga samtal med chefen, efter kompetens och erfarenhet. Man vill bort från den gamla trappan, där man år för år segade sig upp i lönegraderna. Kanske också bort från centrala avtal?
Seminariet handlade alltså om ungdomars syn på lön. En 21-årig grabb som själv var chef för ett företag med 450 anställda i äldrevård, var mest intressant. Han såg inte lönen som det viktigaste. Lön skall sättas efter ansvar och resultat. Men det är viktigare att folk trivs, att det är en bra arbetsmiljö. Facket är "oviktigt för justa företag".
Företagets betalningsförmåga
Alla är så positiva i såna här samtal. Tar fram allt som är bra med utvecklingen. Bara en kvinna, Annika Elias, ordförande för Ledarna, tog upp den andra sidan. "Lönesättningen måste baseras på företagets betalningsförmåga." Där finns stora skillnader.
Den vanliga fackliga inställningen är att "företag som inte kan betala avtalsenlig lön, skall gå i kvav". LO:s ombudsman på Gotland driver, att det är bättre att kommunen säger upp anställda än att man skulle avstå från lönehöjning för att rädda jobben.
Vi anar de motsättningar som kommer att bli tydligare nästa år. Henry Ohlsson, professor i nationalekonomi, visade att den stora nedgången skett i industrin. Det är där anställda varslas och förlorar jobbet. Det är skrämmande.
Var finns grunden för vårt välfärdssamhälle, om industrin slås ut?
Man kan sänka kostnaderna för arbetskraften genom lägre löner, genom att var och en producerar mer eller genom lägre skatt. Detta är ett politiskt val.