Siffrorna står som sanningar - men analyser av dem kan leda till olika slutsatser
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
I det kortare perspektivet har Gotlands befolkning minskat med 261 personer och det är 22 socknar som inte minskat, 21 har ökat och Gammelgran ligger på exakt samma siffra, 210.
I det längre perspektivet är minskningen 1 909 personer och då är det 13 socknar som visar ökningar.
Visbyområdet vinnare
Jämfört med 1950 är inte oväntat Visbyområdet det som står för ökad befolkning med Västerhejde som den procentuellt största vinnaren. Där har befolkningen ökat med 164,2 procent på dessa snart 60 år, eller från 811 till 2 143 invånare.
Förutom det som vi ser som Visbys närområde - från Tofta i söder till Lummelunda i norr och Björke i öster - så finns också tätorterna Hemse (63,7 procent) och Klinte (18,0 procent) bland de som ökar. Däremot har tätorten Slite (uppdelad på Othem och Boge) förlorat kraftigt. Othem är den socken som visar den tredje största minskningen i antal med sina 399. Ett större antal i minskning visar bara Hellvi (410) och Bunge (716).
Ser vi i det kortare perspektivet är antalet socknar som ökar alltså större och där finns inget lika entydigt mönster. Dessutom har såväl Hemse med 140 och Klinte med 155 intagit de två bottenpositionerna och Othem ligger ligger kvar på sin tredjeplats från slutet.
Förutom Visbys närområde finns i det kortare perspektivet befolkningsökningar i Viklau, Levide, Hörsne, Guldrupe, Rute och Sproge samt plus minus noll för Gammelgarn.
Många jämförelser
Men sådant här siffermaterial kan man se på ur många olika vinklar., Med 2007 års siffror som utgångspunkt så är det ingen överraskning att Visby är folktätast med sina 623 invånare per kvadratkilometer och att Västerhejde kommer därefter med 76.
Sundre (1,14) och Fleringe (1,33) är de socknar som ger sina invånare mest plats. Där går det alltså drygt en person på varje kvadratkilometer.
Den som följer mina skriverier vet att jag brukar ta fram siffrorna för min barndomssocken, Tingstäde. Från 1992 och till i fjol, minskade Tingstäde med 35 personer och går vi tillbaka till 1950 är minskningen 67.
Stenkumla är den socken som har störst andel av sitt invånarantal upp till 17 år, nämligen mer än var tredje eller 39 procent. Störst procentuell andel över 65 år har Sundre med 32 procent, men också Fide ligger på 30 procent. Lägst procentuell andel över 65 år har Stenkumla med 7. Men också Väskinde, Akebäck och Lokrume ligger under 10-strecket med 9 procent var.
Norra Gotland förlorar
Sett från 1950 har norra Gotland tappat mest invånare. I listan finns nämligen Hangvar, Lärbro, Fårö, Rute, Othem, Hellvi och Bunge bland de tio som minskat mest i antal. De övriga tre i den listan är Havdhem, Vamlingbo och Burs.
Jag nöjer mig med denna korvstoppning av siffror, men nog är mönstret helt tydligt. Det är i det längre perspektivet (det från 1950) Visbyområdet tillsammans med tätorterna Hemse och Klinte som står för ökningarna. I det kortare (från 1992) är Visbyområdet fortfarande det som står för ökningarna. Nu har dock Hemse och Klinte fallit bort. Men utanför Visbys absoluta närområde finns också Viklau, Västergarn, Levide, Hörsne, Guldrupe, Rute, Sproge, Grötlingbo bland de 21 socknar som ökat, och så Gammelgarn som stått stilla.
Jag avslutar med ett citat i följebrevet från den som delgivit mig den här sammanställningen:
"Jag predikar inga tolkningar utan överlåter åt var och en att dra sina egna slutsatser."
Nu kan tyvärr inte alla få göra det eftersom det är ogörligt att på den här sidan publicera alla statistikuppgifterna.