Ska Kina visa vägen med miljöteknik?
Foto: HENRIK MONTGOMERY / SCANPIX
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Men vid FN:s klimattoppmöte i Köpenhamn i december är det blodigt allvar. Då är världen, och inte bara de gamla industriländerna i G8, piskad att komma upp med en bindande tidtabell för hur utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser ska begränsas för att förhindra en i värsta fall oreparabel försämring av klimatet i stora delar av världen.
Kina släpper ut mest
USA ratificerade aldrig Kyotoprotokollet från 1997. Det trädde ändå i kraft 2005, men löper ut om två år och måste redan nu ersättas med en ny, betydligt mer långtgående global klimatöverenskommelse. Den här gången verkar USA komma med på båten. Obama är redan på väg att lotsa ett stort klimatpaket genom kongressen.
Men världen har förändrats sedan Kyotoprotokollet skrevs. USA har visserligen de största utsläppen per invånare, men Kina är numera det land som totalt sett släpper ut mest växthusgaser. Det beror inte i första hand på att kineserna blivit slösaktigare, utan på att Kina tagit över mer och mer av världens varuproduktion, inte minst tung sådan. Utsläppen bokförs på Kina, men avser egentligen vår konsumtion.
Men Kina - och andra "tillväxtländer" som t ex Indien, Brasilien, Mexico och Sydafrika - måste ändå i eget intresse ta ett större ansvar för utsläppen än hittills.
Kina har redan stora problem med både torka och översvämningar, och klimatförändringarna förvärrar läget ytterligare. Argumentet att länderna i Tredje världen skulle ha något slags rätt att först komma i kapp den rika världen när det gäller utsläpp håller dess bättre på att fasas ut i debatten.
Resursslöseri och förnybar energi
I stället visar åtminstone Kina ett stort intresse för ny teknologi på miljöområdet och har i all tysthet blivit världsledande när det gäller vind- och solenergi. Förnybar energi sysselsätter redan en miljon kineser. Kina har av allt att döma insett att den som är tidigt ute på detta område blir en vinnare i framtiden.
Men samtidigt fortsätter landet att i gammal kommunistisk anda satsa på resursslukande investeringar och kolkraften byggs alltjämt ut, låt vara med bättre teknik. Kina har både kunnande och resurser för att på egen hand klara omställningen till minskade utsläpp.
Genväg för Afrika
För länderna i Afrika är situationen en annan. De bidrar försumbart till utsläppen, men drabbas hårdare av klimatförändringarna än de flesta andra länder. De behöver ekonomiskt stöd både för att anpassa sig till klimatförändringarna och för att förebygga ökade utsläpp. Afrika är inte betjänt av någon frisedel för utsläpp, utan måste se till att ta genvägar till bättre metoder för både jordbruk och industriproduktion.
Kostnaderna för att minska de skadliga utsläppen överdrivs. Det handlar om någon eller några BNP-procent. Ny teknik har alltid lönat sig. En kraftfull insats för att rädda vårt klimat kan vara vad våra just nu orkeslösa ekonomier behöver för att sätta fart igen. Även svenska företag behöver få upp ögonen för möjligheterna på detta område.