Skall Sverige gå före i klimatarbetet?
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Det är lätt att koppla avvikelser i miljön till klimatförändringar. Vårtecken av detta slag har inträffat tidigare, även om det är ovanligt. Nu skall det vara vinter. Snö och halka. Så att det kan vara någon nytta med dubbdäcken, som vi kört omkring med sedan i november.
Men visst känns det oroligt. Hur påverkas just vi av den uppvärmning, som bevisligen sker på vårt lilla klot i universum.
Det gedigna underlaget från FN:s klimatpanel är ovedersägligt. Medeltemperaturen har stigit och fortsätter att stiga om vi inte gör något. Och vilka är då "vi"?
Alla måste vi hjälpas åt
Ja, i princip vi alla. Även om vi gärna vill övervältra allt ansvar på våra politiker. Men dom representerar ju bara oss. Alltså måste vi hjälpas åt, var och en på sitt sätt.
Skall Sverige gå före i klimatarbetet? Det önskar miljöministern. Detta var ämnet för ett klimatsamtal nyligen mellan Naturskyddsföreningens generalsekreterare Svante Axelsson och Svenskt Näringslivs chefsekonom Stefan Fölster.
Ett samtal som arrangerades av ELMA, en förening som verkar för att ta tillvara kunskap och erfarenhet hos äldre personer, som arbetat länge med miljöfrågor.
Två mycket pålästa och engagerade personer förde detta samtal. Axelsson den pådrivande. Fölster den mera eftertänksamme. Båda egenskaperna behövs. Enligt Naturskyddsföreningen står vi inför en gigantisk utmaning och därför måste vi "blåsa på och köra på alla cylindrar".
Klimatarbete gynnar industrin
Vara ett föredöme i klimatarbetet. Det är egentligen en liten kostnad det handlar om, men vinsterna är stora. Ett dynamiskt klimatarbete gynnar industrin, menar föreningen. Det finns många exempel där industrin under protest fått minska sina utsläpp, som senare visat sig bli ett värdefullt konkurrensmedel för export.
Fölster hävdar att det kan kosta mycket att gå fram för fort och misstag sker. Aktuella exempel är miljöbilar som har brister i säkerheten och etanolbränsle som skapar miljöproblem i Brasilien. Sverige bör satsa framåt på utveckling av teknologi, som inte minst kan tillämpas i utvecklingsländer där just en utveckling kan innebära stora utsläpp som påverkar klimatet. Kina och Indien med tillsammans över 2,5 miljarder människor är jokrar i leken. Kan en medvetenhet skapas där för miljövänlig teknik, då kan klimatmålen uppnås.
De två stora strategiska frågorna är transporter (bilismen) och hur elproduktion skall ske. Där finns utmaningarna. Kina är på god väg att ta fram egna miljöbilar, som på sikt kan bli en exportframgång. Volvo och SAAB får jobba på för att inte komma på efterkälken. Att satsa på miljösmart teknik är en bra affär.
Sol, vind och vatten
Alternativ elproduktion handlar om "Sol, vind och vatten", som i Ted Gärdestads gamla slagdänga. Men nya tekniker kommer fram när det behövs. Så fungerar det, kniven på strupen. Dock kommer kärnkraften att spöka ett tag till. Se bara på Björklunds utspel häromdagen. Så, avfallsoket får vi bära vidare på.
Det finns ett klart samband mellan tillväxt och utsläpp. Ja, inte bara risk för ökade utsläpp. Snarare att det krävs tillväxt för att finna lösningar på miljöproblemen som tornar upp sig. Det är ett faktum.
Svaret på frågan om Sveriges roll blir: forskning, teknikutveckling och goda exempel, plus en aktiv roll i det internationella klimatarbetet.
Återstår att se om våra barn på sportloven får åka skidor och pulka eller plocka vårblommor och kolla fåglar.