Skolan måste blir mer säker - både för elever och lärare
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Skolminister Jan Björklund reagerade starkt på dådet. I onsdags lovade han att tillsätta en utredning som ska lägga fram skarpa förslag för att förbättra samarbetet mellan skola och socialtjänst, så att "man identifierar de ungdomar som är på glid".
Knappast tillräckligt
Sådana insatser kan förhoppningsvis hindra en del överfall. Men det är knappast tillräckligt för att göra skolorna lugnare och lärarnas arbetsmiljö bättre - här behövs fler åtgärder.
Enligt Arbetsmiljöverket uppger omkring 25 procent av grundskollärarna och 13 procent av gymnasielärarna att de utsatts för våld eller hot under det senaste året. Det är betydligt mer än genomsnittet för samtliga yrken, där nivån ligger på 14 procent.
Och under de senaste åren har anmälningarna ökat kraftigt. Förra året kom 176 anmälningar om våld mot lärare in till Arbetsmiljöverket, en kraftig ökning från 2003 då 84 fall anmäldes.
Troligtvis beror en del av ökningen på att fler reagerar när något händer, men sannolikt har skolmiljön också blivit mer hotfull och våldsam.
För ett drygt år sedan sammanställde folkpartiet en lista med kortfattade beskrivningar av anmälningar om våld mot lärare som kommit in under åren 2004-2006. Det är inga småsaker som rapporteras, utan större delen av listan är förskräckande läsning.
Malmö: Läraren blir slagen och sparkad när han försöker skydda en elev.
Hallsberg: En elev slår och hotar att döda en lärare som försöker hindra honom från att kasta stolar.
Solna: En gravid lärare blir slagen i magen av en elev.
Motsatt effekt
Frågan är bara hur man ska komma till rätta med problemet. Det är få som vill att svenska skolor ska tvingas låsa alla dörrar, anställa vakter, installera metalldetektorer och börja kroppsvisitera eleverna.
Sådana säkerhetshöjande insatser kan dessutom vara kontraproduktiva på längre sikt - om hela skolmiljön signalerar att skolan är en våldsam och hotfull plats är det sannolikt svårt att skapa en omtänksam och vänlig stämning.
Regeringens förslag för att förbättra lärarutbildningen och ge lärarna ökat självbestämmande kan förhoppningsvis ge yrkesgruppen större auktoritet.
Men säkerheten på skolorna är också en ledningsfråga. Enligt Arbetsmiljöverket saknar åtta av tio skolor genomtänkta instruktioner för att förebygga och hantera hot- och våldssituationer.
Tryggheten viktig
Lärarna känner inte heller att de får tillräcklig uppbackning från sina rektorer. I en undersökning som presenterades av Lärarnas riksförbund hösten 2006 uppger 48 procent av lärarna att de inte har förtroende för skolledningen. Över 25 procent hävdar att de inte känner stöd från rektor vid agerande för att få arbetsro i skolan.
Det gäller för rektorerna runt om i landet att ta frågan på allvar och skapa fungerande rutiner för hur man ska hantera våld och hot. Inte bara för att skydda lärarna - utan också för att se till att eleverna kan känna sig trygga och få arbetsro.