Skyll inte på regeringen
Foto: Tomas Oneborg / SvD / SCANPIX
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Starka fackföreningar med en hög anslutningsgrad är en tillgång, inte bara för medlemmarna utan också för arbetsgivaren. Det är enklare att tala med en representant för de anställda och göra upp om olika saker på arbetsplatsen, än att behöva sluta avtal med varje enskild anställd.
Den svenska fackföreningsrörelsen står inför en stor utmaning. Dagens medarbetare är mer kompetenta, självständiga och individualistiska än vad de var under tidigare generationer. Utvecklingen är antagligen särskilt tydlig inom LO-facken områden.
LO har också ett särskilt problem. Organisationens ledning ser sig som en del av det socialdemokratiska partiet. Det är självklart så att den täta sammanflätningen mellan socialdemokraterna och LO är något som stöter bort potentiella medlemmar som sympatiserar med något annat parti.
När det gäller övriga fackliga organisationer är det antagligen så att det är en ökad individualism och ökat självförtroende för den egna kompetensen, tillsammans med att fackföreningsavgiften av många upplevs som för hög, som gör att intresset för att vara med i facket minskar.
Inte minst LO väljer att försöka förklara medlemsraset med höjda avgifter till a-kassan. Det kan möjligen vara det som fått medlemmar att börja reflektera över värdet av medlemskapet, men det är inte grundorsaken till medlemstappet. Om de svenska fackföreningarna ska fortsätta att ha en exceptionellt stark ställning i det svenska samhället, krävs istället en omfattande självkritik. Facket måste kunna visa en verksamhet som är relevant för medlemmarna, till en medlemsavgift som upplevs rimlig. Idag har många fackföreningar problem med detta. Det är deras eget ansvar. Det ska inte skyllas vare sig på regeringen eller på arbetsgivarna.