Sluta krångla i offentlig sektor

Foto: Pawel Flato/SCANPIX

Gotland2009-02-14 04:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Alla vet att svenska företag upplever att de dignar under bördor av krångel och byråkrati. Varje regering med självaktning har en målsättning att minska den administrativa bördan på företagarna. Alliansregeringen har ställt som mål att minska företagens kostnader för byråkrati med 25 procent.
Det pågår ett ambitiöst arbete och det har också skett en del förenklingar, men tyvärr tas det också en del beslut som går i motsatt riktning. Men regelbördan för företagen diskuteras åtminstone. Det är betydligt mindre diskussion om att även den offentliga sektorn dignar under allt större byråkratiska och administrativa pålagor.

Ytterligare krav
Den offentliga sektorn drabbas av de regler som omfattar alla företag och arbetsgivare, men det finns - särskilt för kommuner och landsting - dessutom ofta ett intresse från staten och dess myndigheter att lägga på ytterligare krav och förväntningar.
Varenda statlig myndighet med självaktning kräver att kommuner och landsting ska ta fram policys, planer och checklistor. Utöver detta är det statistik som ska samlas in, enkäter från myndigheter som ska besvaras och kontroller som ska genomföras och redovisas. En del är lagkrav, annat en del i myndigheterna opinionsbildning. Dessutom ställs allt större krav på dokumentation och dokumentationens kvalitet i olika verksamheter. Det ska finnas planer, beskrivningar och noteringar.

Goda anledningar
I varje enskilt fall finns det oftast mycket goda anledningar. Självklart är det viktigt att skolan dokumenterar eleverna kunskapsutveckling och att det finns planer för hur skolan ska förebygga mobbning. Det är klart att det kan låta bra att alla beslut ska föregås av barnchecklistor och följas upp av barnbokslut. Det är lätt att instämma i kraven på att det ska finnas biblioteksplan, skolplan, jämställdhetsplan, mångfaldsplan, klimatplan och att dessa planer utvärderas regelbundet och omarbetas. Som skattebetalare kan det också kännas bra att fritids eller förskolan måste intyga att barnet verkligen var hemma, när föräldern var hemma med sjukt barn.
Problemet är att det är någon som ska skriva planerna, skicka in all statistik och fylla i alla blanketter. Även om varje uppgift oftast inte är så betungande, blir den samlade arbetstiden som ägnas åt dessa byråkratiska pålagor stor. Denna arbetstid har naturligtvis en alternativ användning - den tid förskolepersonalen använder för att fylla i blanketter, kan de inte använda till att vara med barnen.
Just kravet på intyg vid vård av sjuka barn är ett uppenbart krångel som kan avskaffas. Det är onödig byråkratisk kontroll som leder till mer jobb för personalen, försäkringskassan och för föräldrarna, utan att det verkar som om det haft någon effekt på att minska kostnaderna för fusk.

Samlad beräkning
Alla regler och rekommendationer kan inte tas bort, många är nödvändiga, men det behövs ett aktivt arbete från regeringen för att minska den offentliga sektorns byråkratiska börda, så att den byråkrati som ger minst nytta försvinner. Precis som för företagen bör det tas fram en samlad beräkning av vad alla dessa regler och rekommendationer kostar. Dessutom borde alla myndigheter som kommer med ett nytt förslag tvingas göra en ordentlig analys av vad deras idéer kostar att genomföra.
De bör också lära sig förstå att varje minut som används för att göra en plan eller fylla i en blankett, är en minut som inte kan användas till vård av äldre eller omsorg om barnen.


Läs mer om