Sorgens dag för öns skolbarn
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Jag har ytterst svårt att förstå hur måndagen kan ha varit en glädjens dag, på något vis. Den debatt, som bedrevs i fullmäktige visade tydligt på brister i den borgerliga majoritetens resonemang kring införandet av omdömen i ordning och uppförande.
Det är därför beklämmande, att den borgerliga majoriteten valde, att trots detta rösta för motionen, enbart av rädsla för att spräcka den (ack så bräckliga?) så kallade Alliansen.
Ville centern säga nej?
På sidan här bredvid skrev ju Hans E. Andersson, att han sannolikt aldrig hade röstat igenom den här typen av motion. En syn som jag tror delas av de flesta centerpartister. Att bekänna färg var det dock inte tal om i måndags.
Vad innebär då det här omdömet i ordning och uppförande? Kommer det att få de "positiva" effekter som folkpartiet påstår? Nej, troligen inte. Vad skulle ett papper på "bristande social kompetens" fylla för funktion? Om en elev är stökig, behövs det något helt annat än papper.
Det behövs stöd och hjälp, vuxna som förstår att stökigheten är ett rop på hjälp. Inte en stigmatisering, ett papper på att du anses oduglig. Som det så vist uttrycktes under måndagens sammanträde: skjut inte budbäraren!
Elevens uppförande säger mer än ord och varje vuxen, som arbetar med elever, bör då istället försöka nå kärnan, förstå varför.
Omdömets rättsstatus
I den mån en elevs uppförande behöver kartläggas fyller den individuella utvecklingsplanen mer än väl den funktionen, något som folkpartiet vägrar lyssna på.
Istället talas det om att barn behöver bli tagna i örat och att skolan är en i princip gudsförgäten plats. Att synen på skolan och barnen i den skiljer sig åt mellan blocken är känt sedan tidigare. Att man inte kan ge svar på frågor och funderingar kring detsamma från sittande majoritet är desto värre.
Ingenstans under debatten, som förts sedan motionen lades, har folkpartiet kunnat svara på hur den vetenskapliga bakgrunden ser ut.
Inte heller har man kunnat svara på vilken rättstatus det skriftliga omdömet i ordning och uppförande skulle ha. Är det då inte oansvarigt att ändå rösta för motionen, så säg? Tidigare har det varit oklart vem, som egentligen skall bli hjälpt av omdömena. I Radio Gotland 15/10 redde Bosarfve ut begreppen.
Det är socialdemokraternas kärnväljares ungar, som skall hutas åt och ställas i skamvrån med skriftliga bevis på att en lärare helt godtyckligt dömt ut deras sociala kompetens. Då blir det hela etter värre.
Vad ger Bosarfve rätt att straffa en hel samhällsgrupps barn, bara för att några barn inte passar in i hans mall? Hur djupt avskyr han arbetarklassen och dess sympatisörer om han väljer att straffa barn med särskilda behov, istället för att möta dem med det de egentligen behöver - ett lyssnande öra och en hjälpande hand?
I alla samhällsklasser
Att han sedan tror att barn med behov, eller så kallade stökiga barn, bara skulle finnas i familjer i den socialdemokratiska väljarkåren är minst sagt uppseendeväckande.
Barn med behov, som behöver stöd och hjälp, finns i alla samhällsklasser, i familjer med alla partifärger.
Måndagen var en sorgens dag för de gotländska skolbarnen. Stöd och hjälp bör de inte förvänta sig i första hand framöver.
Däremot ett papper på att de inte duger någonting till i sociala sammanhang. Sorgligt är bara förnamnet på det vi nu står inför.