Stabilitet är viktigast för Kina
Ett fruset ögonblick från töväderskina 1978.
Foto: Christer Jonson
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Vilken paroll vill vi skriva in på vårt svenska och europeiska välfärdsbygges fasad? "Stabilitet", sa Göran Persson och önskedrömde och blev helvetiskt missförstådd av alla de som ville missförstå.
De som inte visste att han faktiskt lärt något om Kina och dess historia och att det inte bara gick att göra om österns Kina till västerns Kina, med "vår" historia, "våra" värderingar och "vårt" sätt att tänka. Han såg att stabilitet hade kommit att utmärka det kapitalistiska Kina, såg att kapitalismen var väl förenlig med såväl demokrati som politiskt envälde.
Jag tror inte att man måste misstro varje tanke som tänks utanför vårt system. Jag tror, att vi ska hålla oss ifrån stereotyper om muslimer, som Barack Obama sa. Och jag tror att vi ska hålla oss ifrån stereotyper om Kina och kineser.
Den kinesiska kommunismen kan nog tänkas eftersträva både social rättvisa och sociala rättigheter, alldeles som vi anser oss göra, men hittills inte politiska rättigheter som vi definierar dem och därför inte heller politisk demokrati. Stabilt kanske det blir, men till vilket pris?
Ger inte demokrati
Det var svaret på den frågan som Persson blev skyldig efter sitt famösa uttalande. Att olika delar av Kina skall gå olika väg är det som den kinesiska regimen fruktar allra mest.
Det som vi nu ser i Xinjiang, eller Östturkestan som uigurerna skulle vilja kalla området, hotar den eftersträvade stabiliteten. För att stävja sådana tendenser genomför nu Kina monumentala infrastruktursatsningar som bygger under för stabilitet genom att binda samman landet, men det ger knappast demokrati i utbyte.
Att hela vårt kapitalistisk-demokratiska system i västerlandet nu är i gungning medför problem för hela världen, men kanske borde vi tänka en annan tanke än att lösningen bara skall innebära "more of the same". Det vill säga enorma statliga satsningar på att rädda banker och storföretag och ekonomiska makthavare som misskött sitt uppdrag och som anses bära upp vår marknadsordning.
Inre ordningen
För oss anses det vara nödvändigt att rädda marknaden för sina egna destruktiva krafter. För Kina är den inre ordningen "stabiliteten" viktigast. Vad en upplösning av det kinesiska väldet skulle innebära liknande Sovjetunionens upplösning, törs vi knappast tänka.
Att vi i den övriga världen kommit att bli alltmer beroende av Kina och vad som händer där är uppenbart. Kina har i årtionden finansierat USA:s enorma budgetunderskott och är idag världens största innehavare av dollar.
Yuan ersätter dollarn
Kanske blir det nu så att Kinas valuta, yuanen, blir den nya starka valutan som kan fungera som reservvaluta på det sätt som dollarn gjort så länge? Kanske blir vi beroende av Kina istället för tvärtom och att kinesiska företag kommer att köpa upp våra inhemska?
Kanske blir det systemet mer "stabilt" än vårt nuvarande? Kanske kan ett jämlikt utbyte av varor och tjänster mellan jordens alla länder bli en följd och kanske också annat, som kan önsketänkas vidare, att Kina vågar tänka nytt om demokrati?
De många kinesiska dissidenterna tyder på det. Och internet är ett mäktigt vapen.