Städarlöner och vd-bonusar
När en städpatrull med minimala löner drar in i börsbolagets lokaler under sena kvällar, då har direktörerna åkt hem för att konsumera sina bonusar.
Foto: Claudio Bresciani / SCANPIX
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Den innehåller väl ett budskap, antar jag. Att det fortfarande mest är kvinnor som får torka upp skiten efter män och barn. Eller att män gjort en inbrytning på ett kvinnodominerat yrkesområde och att jämställdhet kan vara på gång här.
Fast jag undrar samtidigt hur stor andel av dessa män som har en invandrarbakgrund. Det beror nog på den som läser vad budskapet blir.
84 procent av männens lön
Världens mest jämställda land bär fortfarande på orättvisor och segregering, i bostadsområden, i vissa yrkesgrupper, mot invandrargrupper och så löneskillnaderna. Uppenbart är detta svårt att rå på. Saknas viljan och kraften? För medvetenheten om sakernas tillstånd finns väl.
Nyligen kom aktuell statistik från SCB och Medlingsinstitutet om löneskillnader mellan kvinnor och män. Återigen samma visa. Kvinnor tjänar mindre än män. Snittskillnaden är 4 300 kronor per månad, det vill säga kvinnor har cirka 84 procent av männens lön.
På denna nivå har det legat sedan 1992, vilket är anmärkningsvärt. Tar man hänsyn till flera relevanta faktorer som gör jämförelsen mera rättvisande, så har kvinnor 93,4 procent av mäns lön. Hur man än vrider och vänder så återstår ett obehagligt faktum i vårt samhälle. Dock skall sägas att inom kommun och landsting har man nästan kommit i mål (99 respektive 97 procent). Här har fackets envisa arbete med låglönesatsningar gett resultat.
Åter till disktrasan. Lokalvården lär fortsätta att vara ett segregerat yrkesområde så länge lönerna är låga och med könsroller som förstärker. Runt 1970 diskuterades detta med hetta. Kommer någon ihåg Maja Ekelöfs bok "Rapport från en skurhink" som kom 1970?
Den väckte stort uppseende och en omfattande debatt. Författaren Karl Vennberg skrev att det var "den hittills klaraste och ovedersägligaste bilden av svensk låglönevardag på 60-talet".
Damma av och sköta karln
Två år tidigare hade Siw Malmkvist uppmärksammat samma sak med sin slagdänga "Mamma är lik sin mamma" som låg etta på Svensktoppen åtskilliga veckor. En helt underbar och avslöjande text som i långa stycken är aktuell än idag: "Damma av och sköta karln, hänga tvätt och snyta barn, och skura, damma, städa, diska, feja." Och därtill skall hon orka vara älskarinna när karln kommer hem.
Hur mycket har egentligen hänt sedan 70-talet? Är det så att kvinnor efterliknar sina mödrar när allt kommer omkring. Jo, så är det väl naturligen. Men, som någon har uttryckt de, det är som att vaska guld. Man måste själv avgöra vad som skall behållas och föras vidare till nästa generation. Därmed blir jämställdhetsdebatten viktig för att medvetandegöra.
Lön sätter förvisso status i vårt pengafixerade samhälle. Att städa och göra snyggt, att sköta om lokaler för allas trivsel, att arbeta för god hygien, det borde premieras med bra lön. När en städpatrull med minimala löner drar in i börsbolagets lokaler under sena kvällar, då direktörerna åkt hem för att konsumera sina bonusar, då blir det tydligt.
Det finns helt enkelt ingen rim och reson i diskriminerande löneskillnader i vårt samhälle. Alla yrken behövs och borde därför behandlas mera likvärdigt. För hur skulle det gå om lokalvårdare, barnskötare och sjukvårdsbiträden la av i sina låglönejobb? Vi bara förutsätter att allt skall funka dagen lång, året om.
Kanske är livet ett enda damma-damma, som Siwan sjöng.