Stockholmsbörsen har monopol och höga priser

Gotland2007-09-24 04:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Nu pågår en vild budgivning på att köpa Stockholmsbörsen tillsammans med de andra nordiska börserna. Den amerikanska börsen Nasdaq la ett bud och sen har olika arabiska börser försökt övertrumfa det.
Beloppen man erbjuder är hisnande 30 miljarder kronor. Tidningarna och andra medier är fulla av artiklar och så kallade analyser av spelet.
Regeringen är med på ett hörn, eftersom man som betydande delägare i börsen och av ideologiska skäl anser att stater inte ska äga egentligen någonting och allra minst aktiebörser. Nu är man villig att sälja till en stat, där ägarshejken med rätt kan säga att " staten det är jag"

Vi får betala priset
Men har Ni tänkt på hur media behandlar denna affär. Man intervjuar budaktörerna och diskuterar vem som ska vinna. Och så fungerar media och samhället, men också regeringen idag.
Vad som helt saknas är hur affären skulle påverka oss löntagare och pensionärer genom att vi som slutliga ägare till pensionsfonder, som PPM, Ap-fonderna eller andra fonder är de, som betalar för börshandeln.
I slutändan är det faktiskt vi, som de närmaste decennierna ska betala de 30 miljarderna genom olika börsavgifter. Att det bara är aktieägarperspektivet, som dominerar är typiskt för dagens samhälle.
Jag har själv beskrivit det i en just utkommen bok, som heter "Kapitalets revansch" och visar hur just aktieägarna flyttat fram sina positioner överallt i samhället .
Hur kan någon vara villig att betala 30 miljarder kronor för en marknadsplats, där aktörerna mer än på andra marknader säger att de hyllar fri konkurrens?
Det första man får lära sig om man läser ekonomi på högskolenivå är, att konkurrens pressar priset och pressar ned vinsterna medan monopol ger högre priser och högre vinster.
Vid bra konkurrens kommer priserna, att pressas så mycket och effektiviteten höjas så mycket, att alla övervinster försvinner och kvar blir vinster, som ska täcka normala räntekostnader och en liten riskmarginal.

Vill ha monopol
I alla läroböcker och i alla festtal hyllas konkurrensen. Men redan för två hundra år sedan upptäckte ekonomerna, att samma företagare, som hyllade konkurrensen i allmänhet, eftersträvade monopol just på den egna marknaden.
Är vinsterna i en bransch låga indikerar detta ofta att konkurrensen fungerar. Samtidigt måste ju monopolvinster på en rad områden accepteras.
Några exempel är dem som gör en uppfinning, som ökar effektiviteten i produktionen. En medicinsk förbättring eller den som genom författande eller annan konstnärlig verksamhet, skapar unika produkter av stort värde för oss andra.
Den som idag äger en guldgruva, malmåder eller stålverk kan ju på grund av Kinas omättliga metallhunger få extra vinster.
Men denna typ av extra stora vinster får inte skymma, att konkurrensen på många andra områden även i Sverige är usel och skapar orimliga övervinster. Regeringen har av ideologiska skäl fastnat för att attackera olika offentliga sektorer, där monopolliknade förhållanden kan finnas. Men läroboken säger också, att om bara det finns plats för en aktör bör denna inte vara privatägd..
Men börsen då och dess "värde" på minst 30 miljarder kronor? Ja, där finns en del byggnader, datorer tekniklösningar och en drygt tusenhövdad personalstab. Men ingen skulle vilja betalat 30 miljarder för detta.

Tar ut extrema priser
Vad prislappen i stället visar är att konkurrensen är närmast obefintlig på detta område. De nordiska börserna kan därför i monopolistisk anda ta ut extrema priser av våra gemensamt ägdas pensionsfonder och andra aktieägare.
När nu den jättelika amerikanska Nasdaq börsen och arabiska börser slåss om att köpa den nordiska börsen är ju huvudsyftet, att ytterligare minska konkurrensen och den vägen ge så stora vinster tillbaka, att det betalar det enorma priset för börserna.
Regeringen med utförsäljningsminister Mats Odell, som pratar konkurrens, när det gäller dagis och sophämtning, är nu totaltyst. Den verkar helt i händerna på de kapitalmarknadsaktörer, som ytterligare vill begränsa konkurrensen.
Bankernas ekonomer är moltysta, liksom Konkurrensverket och andra myndigheter.
Vi behöver en sorts Börslinus eller IKEA, likt det Linus som utmanade Microsofts monopol på datasidan. Därför måste framöver alla de pensionsfonder, som det finns fackliga representanter i, verka för att fonderna pressar priset på fondernas affärer.
Läs mer om