Stoppa upprustningarna nu!
Presidenterna Barack Obama (USA) och Dmitry Medvedev (Ryssland) träffades i veckan. Det visar att det finns ett intresse att vända rustningsspiralen, skriver Torsten Nilsson.
Foto: Dmitry Astakhov
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Inom den nuvarande borgerliga regeringen saknas helt intresse för dessa frågor, och om det inrikespolitiskt uppskruvade svenska EU-ordförandeskapet över huvud taget lämnar några spår efter sig lär det inte bli på detta område.
Det är tragiskt, för det rustas som aldrig förr. Enligt fredsforskningsinstitutet SIPRI i Stockholm kastade världen i fjol ut 11 700 miljarder kronor på vapen och andra militärutgifter, en reell ökning med 4 procent bara på ett år. Sedan 1999 har militärutgifterna ökat med 45 procent, i en värld där det är svårt att peka på några konkreta militära hot, annat än dem som kapprustningen själv skapar.
Kan avfyras inom några minuter
Enligt SIPRI finns det alltjämt 8400 operativa kärnvapenstridsspetsar, varav 2000 hålls i så hög beredskap att de kan avfyras inom några minuter. Totalt finns det över 23 000 kärnvapen, ett antal av dem i händerna på expansiva och/eller instabila länder som Israel, Pakistan och Indien.
Fler länder försöker skaffa sig dessa vapen, som ingen hittills kunnat se någon militär användning för, men som ändå upplevs som ett hot av grannländerna och spär på den misstro som redan finns.
Både den konventionella och nukleära rustningspiralen måste vändas, av säkerhetsskäl och av ekonomiska skäl. Pengarna behövs för att möta andra hot, till exempel mot klimatet och miljön, livsmedelsförsörjningen och hälsan. Miljarder människor lever under existensminimum, medan vapenindustrin prånglar ut allt mer sofistikerade vapen till köpta, manipulerade eller "bara" aningslösa politiker. Det är en moraliskt ohållbar situation.
Rättfärdigar högre militärutgifter
En forskare vid SIPRI menar att idén om "kriget mot terrorismen" bidragit till att rättfärdiga allt högre militärutgifter. Den idén kommer som bekant från USA, som också svarar för merparten (58 procent) av den globala ökningen under de senaste 10 åren. USA:s årliga militärutgifter uppgår till över 600 miljarder dollar, betydligt mer än vad de övriga länderna på tio i topp-listan tillsammans lägger ner på militären.
Det är pengar som den nya amerikanska administrationen skulle behöva till annat: Sjukvård, undervisning, energiomställning, förbättrad civil infrastruktur och för att få ner det jättelika budgetunderskottet. Barack Obama lovade redan i valrörelsen att ta nya initiativ på nedrustningsområdet, och efter hans tillträde i vintras har saker faktiskt börjat hända.
Nedrustningsförhandlingarna i Genève har kommit igång, Ryssland och USA har börjat förhandla om en ny minskning av antalet nya kärnvapenstridsspetsar inom ramen för START 1-avtalet.
Icke-spridningsavtalet från 1970 ( NPT) ska stärkas och kärnvapenstaterna ska åta sig att nedrusta enligt artikel 6 i avtalet. Obama har också lovat att försöka förmå USA:s senat att ratificera Provstoppsavtalet (CTBT). Maskineriet börjar komma igång.
Ny kapprustning
Obamas besök i Moskva visar att det nu finns ett gemensamt intresse av att vända rustningsspiralen och att etablera en ny ordning som bygger på samarbete i stället för militär konkurrens.
Samtidigt börjar parterna diskutera hur en ny kapprustning ska förhindras: Den i cyberrymden. Men den komplicerade och kontroversiella frågan ryms inte i den här krönikan.