Svaret gav knappast något nytt
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
I går återkom Håkan Ericsson och presenterade på nytt siffrorna som fanns redan i Eva Nypelius (c) svar vid kommunfullmäktiges decembersammanträde. Siffrorna för Gotland har jag inte ifrågasatt utan det är att de framhålls som mer negativa än en del andra regioners.
I sin skrivning erkänner Håkan Ericsson att jag har rätt i min grundbedömning, när han säger att skatteutjämningen är kopplad till kommunens andel av befolkningen. Dessutom undviker han - och också Lars Ohly - att medge att det här inte är något nytt i svensk ekonomisk historia. Senast vi hade en liknande frysning var 2004, då socialdemokraterna regerade vårt land med stöd av bland andra Lars Ohlys vänsterpartister.
Att en del av bortfallet kompenseras av att skatteunderlaget ökar genom att fler är i arbete vill Håkan Ericsson av förståeliga skäl negligera och blandar därför in en befolkningsminskning som ger ett sämre underlag. Men den nedräkningen på grund av Gotlands sjunkande invånarantal skulle ju ske i vilket fall som helst, alltså med eller utan frysta bidrag.
Håkan Ericsson vill heller inte erkänna att den nya fastighetsavgiften kommer att ge Gotland några miljoner kronor mer för 2009 genom indexuppräkningen än vad som skulle ha skett i det gamla fastighetsskattesystemet där hela summan gick till statskassan.
Däremot noterar jag tacksamt att det exakta utfallet av 133 färre tjänster nu i Håkan Ericssons skrivning i alla fall ändrats till cirka 130. Att i en så vidlyftig lönesektor som den kommunala ange en exakt summa på antalet tjänster som måste bort för att kompensera ett inkomstbortfall blir inte trovärdigt. Möjligen om man ger underlaget för sin snittberäkning. Det gjorde Håkan Ericsson i går, men det övriga underlaget om varför en generell frysning skulle gynna snittet för skilda regioner olika när beräkningsunderlaget utgår från faktisk befolkning fick vi inte något svar på. Och lär heller inte få, eftersom de faktorer som påverkar utgår från samma förutsättningar.