Svenska åkrar läcker minst
Foto: Tommy Söderlund
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Svenska lantbrukare och LRF har länge arbetat aktivt och framgångsrikt för att minska den negativa påverkan i form av näringsläckage. Stora resurser har lagts för att öka kunskapen hos lantbrukare genom projektet Greppa Näringen, men även effektiva åtgärder som fånggrödor och skyddszoner har använts.
Gödsling av fosfor
Som exempel kan nämnas att under en tioårsperiod har kväveläckaget minskat med 35 procent eller 25 000 ton (enligt SNV), och gödsling av fosfor är nu nere på samma nivå som för 100 år sedan. SLU har presenterat en rapport som visar att svensk åkermark läcker minst per capita av alla Östersjöländer.
Lantbrukets arbete med miljöförbättrande åtgärder för att ytterligare minska näringsläckage kommer att fortsätta.
Nu införs EU:s vattendirektiv i Sverige. Även åtgärder för att nå målen i BSAP (Baltic Sea Action Plan) kommer under 2009 att beslutas. En utredning om prispolitiken för vatten är tillsatt, och ett förslag till hur en framtida prispolitik kan se ut kommer under året att presenteras.
Rädda våra hav
I en debattartikel med anledning av regeringens kommande havsmiljöproposition i Sydsvenska dagbladet den 3 mars (och i GT den 6/3) undertecknad av Andreas Carlgren (c), och Eskil Erlandsson (c) uttalas följande: "Regeringen väljer inte mellan att ha kvar livsmedelsproduktion i Sverige eller att rädda våra hav. Vi antar utmaningen att förbättra havsmiljöerna och samtidigt bevara och stärka det svenska jordbruket".
Många bollar är i luften samtidigt. Många förslag cirkulerar om tuffa mål, och skarpare åtgärder i form av nya lagar och föreskrifter. Därför ställs det också större krav än vanligt på de politiska besluten. Politikerna måste ha bra beslutsunderlag med tillförlitliga konsekvensanalyser. Ta tillfället att använda Landsbygdsprogrammet till miljöförbättrande åtgärder inom vatten. Låt oss fortsätta utveckla, och även exportera Greppa Näringen till våra grannländer runt Östersjön.
Morot bättre än piska
Det svenska lantbruket har under de senaste 20 åren investerat tid, kunskap, åtgärder och pengar för att förbättra vattnets kvalitet. Det vill vi fortsätta med på frivillig väg, morot är då ett betydligt effektivare redskap än piska.
Vattnet är en strategisk produktionsresurs, låt oss nyttja den fördelen på ett klokt sätt. Att lägga ribban högt kan kännas bra just när beslutet tas, man är just då bäst i klassen. När sedan produktionen flyttar till andra länder med betydligt större miljö(vatten)problem, och i nästa steg exportera sin produktion till det miljövänliga landet igen, ja då är man inte längre bäst i klassen. Sensmoral: Gör hemläxan ordentligt!