Svenska språket lever ännu
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
I ett samhälle med flera språk, måste språken och språktillhörigheten visas respekt. I Sverige hanteras detta på ett ganska bra sätt, genom någon form av hemspråksundervisning, där man får behålla sin språkliga grundidentitet.
Samtidigt som det nya språket vinner inträde i den nya tillvaron. Dock för de tre samiska språken en tynande tillvaro.
Inflytande från andra språk
Svenskan är inget gammalt språk. Det utvecklades från urnordiskan, vilket innebär, att det självständiga svenska språket tar sin början vid vikingatid omkring 800 efter Kristus.
Fram till cirka 1225 talar man om runsvenskan. Därefter kommer i tur och ordning fornsvenska (1225-1526), äldre nysvenska (1526-1732), yngre nysvenska (1732-1900) och så kommer nusvenskan. I vår tid kan man notera, att skillnaden mellan talat och skrivet språk minskar, plus inflytande från andra språk.
En gång i framtiden kommer svenskan inte längre att finnas. Så är det med språken: de uppkommer, används en tid och försvinner. Hur detta sker, har naturligtvis att göra med vad som händer de människor, som använder språket.
Men nu lever det och utvecklas. Svenska Akademien har en viktig funktion och i dess stadgar (§ 22) står: "Akademiens yppersta och angelägnaste göromål är att arbeta uppå Svenska språkets renhet, styrka och höghet."
Nationell språkpolitik
År 2005 beslutade Riksdagen om fyra mål för en nationell språkpolitik:
Svenska språket skall vara huvudspråk i Sverige.
Svenskan skall vara ett komplett och samhällsbärande språk.
Den offentliga svenskan skall vara vårdad, enkel och begriplig.
Alla skall ha rätt till ett språk.
Fortlöpande ansvarar Språkrådet för språkvården i Sverige. I tidskriften Språkvård, som nu ersätts av Språktidningen, redovisas fortlöpande nya ord och uttryck i det svenska språket.
När kom vissa ord först in vårt språk: raggare (1958), deppig (1965), dator (1969), könskvotera (1972), söndagspappa (1975), dagissjuka (1982), snuttifiera (1987), miljömärkning (1989), frukost-TV (1992). För att nu ta några exempel.
Ständigt nya ord
2006 satte valåret sina spår i ordförrådet med nystartsjobb, men vi fick också som bekant rondellhundar.
Andra nyord under senare år: blattesvenska, som är ett nedsättande ord, då någon håller på att lära sig svenska.
Medan miljonsvenska är mera positivt och en multietnisk variant av svenskan. Curlingföräldrar, som sopar banan för sina barn och helikoptermamma, som överbeskyddar.
En bröllopskoordinator fixar det praktiska. Groming är att söka sexuella kontakter via nätet med unga. Kalle Anka-logistik, då organiseras julaftonen, så att man hinner med Kalle Anka klockan 15:00. Mobilstrumpa är ett fodral och latteliberal, ja, hur förklara det. Vårdvisare hjälper vårdsökande tillrätta och en äldrelots skall hjälpa äldre, över 75 år, att hitta rätt i vård och omsorg.
Så kan man botanisera i vårt levande och spännande språk. Medge att det är ganska roligt med alla nya ord och uttryck.