Sverige sattes på världskartan
1968 utmanade Olof Palme USA genom att i Stockholm demonstrera sida vid sida med Nordvietnams Moskvaambassadör.
Foto: Bo Schreiber/FLT-PICA
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Ingen har som Olof Palme satt Sverige på världskartan. Placerat det lilla landet i världen. Faktum är att det goda rykte, som då byggdes upp gentemot Tredje världen och den prestige Sverige kom att åtnjuta, lever kvar på många håll i världen. Lever genom att Olof Palme är förevigat i namn på skolor, gator och torg, och inte minst i människors minne.
I Palme och Sverige hade människor i den fattiga världen en bundsförvant, en röst som talade om dem, med dem och för dem. Hävdade med emfas människors lika värde. Kritiserade med emfas skrupelfria regimer. Lyfte med emfas frågor om jämlikhet och solidaritet, kamp mot fattigdom och orättvisor. Var finns detta Sverige i världen idag?
Livslång hatkärlek till USA
Hos Palme öppnades ögonen tidigt och hjärtat bultade när han upptäckte orättvisor. Som 20-åring åkte han till USA för studier. Då, på 40-talet, var detta ovanligt och ett stort äventyr. Under en resa över den amerikanska kontinenten fick han syn på fattigdomen och rasåtskillnadspolitiken.
Redan då tog han handgripligen ställning genom att sätta sig längst bak i bussarna på säten reserverade för "negrer". Det var just en metod som medborgarrättsrörelsen senare kom att använda systematiskt. En livslång hatkärlek till USA grundlades.
Åren som internationell studentledare fyllde på med betydelsefulla kontakter och resor. Diskuterade och debatterade. Fick många vänner och flicktycket var besvarat (han dansade inte så bra, men var förfärligt rolig och kvick, säger en gammal flamma). Under en lång resa i Syd- och Sydostasien fick han unik inblick i tredje världens politiska och sociala problem. Bland annat kunskap om Vietnam. Fick också klart för sig hur de koloniala systemen påverkat människorna och noterade samtidigt den koloniala frigörelseprocessen. Under de här åren djupnar Palmes antikommunism. Åren som anställd på försvarsstaben gav också insyn och kunskap om världen.
Grunden var lagd för en livslång kamp för de små ländernas rätt till självbestämmande och människors rätt till frihet, utveckling och ett anständigt liv. Det som blev så tydligt under protesterna mot Vietnamkriget. Ett engagemang som ledde till diplomatiska förvecklingar med USA. Det började redan i februari 1968 då han utmanade USA genom att i Stockholm demonstrera sida vid sida med Nordvietnams Moskvaambassadör.
Bomberna över Hanoi julen 1972
I ett tal uttryckte Palme att det var FNL som representerade demokratin, inte USA med dess allierade juntor. Så kom julen 1972. President Nixon hade beslutat om en mycket obehaglig julklapp till Vietnams folk. En obeskrivlig bombräd över Hanoi och Haiphong.
När rapporterna strömmande in satte sig Palme vid köksbordet hemma i Vällingby och formulerade ett uttalande där han samlade all sin ilska, allt sitt engagemang för tredje världen, allt sitt patos om rättvisa och solidaritet. "Man bör kalla saker och ting vid dess rätta namn. Det som nu pågår i Vietnam är en form av tortyr."
Så gjorde han jämförelser med andra illdåd genom historien: Guernica, Oradour, Babij Jar, Katyn, Lidice, Sharpville, Treblinka. "Våldet har triumferat. Men eftervärldens dom har fallit hårt över dem som burit ansvaret. Nu finns ännu ett namn att foga till raden - Hanoi julen 1972." Detta blev Olof Palmes genombrott som internationell politiker, liksom Sveriges genombrott på den internationella arenan.
En sandlådereaktion bröt ut hos president Nixon. Jag vill inte leka med dig och du får inte leka med mig. Enligt uppgift skickade Nixon snabbt ett otäckt hotfullt brev till Palme. De diplomatiska kontakterna bröts. USA tog hem sin ambassadör och Sverige tilläts inte placera någon i Washington.
Efter ett par år normaliserades de diplomatiska relationerna, men det frostiga klimatet bestod och tinade först i mitten av 80-talet då vicepresident Bush senior informellt besökte Sverige. Den 1 maj 1975 föll Saigon och Vietnamkriget förpassades till historien.
Palmes engagemang för de små ländernas rätt till sin egen frihet och utveckling fortsatte otåligt. Den gamla förstamajparollen, "Alla folks frihet, Hela världens fred", var i hög grad Palmes. Den idag aktuelle poeten Bruno K. Öijers ord kan vara tänkvärda: Var gång en trång känsla kommer över en ska man förvandla den till en vid.