Tänker de borgerliga lägga ner kultur- och fritidsnämnden?
Vill Inger Harlevi (m) och de borgerliga avlöva kultur- och fritidsnämnden, så att den bara har hand om biblioteken och bidragen? Ska skolan ta över fritidsgårdarna och idrotten och kulturen får klara sig själva?
Foto: Söderlund Tommy
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Inger Harlevi, försökte som nämndordförande att lägga ner Lärbro fritidsgård helt och hållet, men proteststormen i bygden tvang henne att ändra kursriktning för ett tag, men bara ett tag.
Nu avlövar hon kultur- och fritidsnämnden helt och hållet genom att skicka hela fritidsgårdsverksamheten till barn- och utbildningsnämnden
Fritiden skall idrottsrörelsen och enskilda organisationer själva ta hand om. Simhallar skall privatiseras. Kulturlivet återgår till kulturutövare. Kulturidkare liksom organisationer förväntas söka bidrag till tänkta aktiviteter.
Bara biblioteken och bidrag
Kvar vid fritidsförvaltningen kommer i praktiken att finnas en eller två strateger, som det numera så vackert heter, som handlägger bidragsansökningar för fritiden och för kulturlivet. Det enda som inte går att lägga ner eller privatisera är biblioteken, som också ligger under kultur- och fritidsnämnden.
Kvar blir alltså en mycket nedbantad kultur- och fritidsnämnd, vars uppgift är att se till biblioteken och dela ut bidrag. Kulturchefen Lars Danielsson stryker som vanligt sina överordnade utmed ryggen och låter nämnden avlövas och kulturvisionerna segla utöver Östersjöns vatten. Frågan man kan ställa sig är om barn- och ungdomsförvaltningen överhuvudtaget är tillfrågad om de vill handlägga fritidsgårdsverksamheten och om gotländska skolor har lokaler anpassade till fritidsgårdsverksamhet. Fram till nu har det varit viktigt att skilja på skola och fritid för unga.
Fritidsgårdarna till skolan
Eller lägger man ut fritidsgårdsverksamheten på skolorna, så att friskolor får ännu en kommunal angelägenhet att sko sig på. Idag tjänar friskolor pengar på att nyttja kommunala bibliotek i stället för att inrätta egna skolbibliotek, liksom de kan sko sig genom att inte ha egna skolkuratorer eller sköterskor.
Fritidsgårdsverksamheten la ner en stor summa pengar på att åka till Berlin i slutet på våren för att omstrukturera sin framtida verksamhet, för att dagen efter hemkomst få vetskap om att de inte skulle finnas inom kultur- och fritidsnämnden. Slöseri med resurser och människor kan man tycka.
Bristen på information
Frågan är vad kultur- och fritidsnämnden skall syssla med i fortsättningen och vem som skall stå för visioner eller syna framtida verksamhet.
Om detta vet både personal och gotländsk befolkning mycket lite. Bristen på information flödar som vanligt i Gotlands kommun.