Tekniska förvaltningen slipper frågorna
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Alla förslag som många i dessa eviga diskussioner kring sopor har föreslagit eller lanserat som lösningar i sopfrågan och som jag fäst ner i artikelform, avfärdar Wera Svensson på ett genuint gotländskt sätt. Hon ser alla begränsningar, aldrig en enda möjlighet.
Wera Svensson är ju politiker och som sådan involverad i en partiapparat. Behövs lagändringar för att förbättra gotländsk sophantering borde hon vara den första att ta steget till en sådan, med den frenesi som hon lägger på omöjligheterna.
När jag ringer till Slite återvinning och läser upp Wera Svenssons påstående "att man inte får frakta sopor själv", svarar personalen " att var skall man göra av sina sopor om man inte kan frakta sopor till oss."
Tigande tystnad
Tekniska förvaltningen och dess chefer liksom ordförande använder i sin tur tigande tystnad som vapen för att undkomma ansvar. Det påminner om de forna öststaterna, där människor skapade de mest häpnadsväckande lustiga historier om det politiska systemet för att orka överleva sin vardag.
Det saknas idag på den här ön, en ständig humoristisk omvandling av tjänstemäns och politikers oförmåga att i vardagen se sig själva i sina beslut och i sina självpåtagna roller.
När Närrevyn under vintermånaderna på sitt underfundiga sätt kunde sätta fingret på dumhet, dryghet och vanvett inom länsstyrelse och kommunala nämnder och samma sketcher sågs och skrattades åt av 25 000 gotlänningar, då blev det svårt att fortsätta ogenomtänkt verksamhet inom förvaltningar utan att bli utskrattade.
Jag skulle gärna vilja se Allan Nilsson mot bakgrunden av ett av sommarens sopberg i markerna och höra hans kommentar. Den skulle säkert gå till historien liksom andra sketcher i Närrevyns namn.