Vad är det vi ska välja i EU-valet?

Gotland2009-05-25 04:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Det är lätt att förstå att många svenskar inte vet vad de röstar på i EU-parlamentsvalet den 7 juni. EU-parlamentet är varken fågel eller fisk, ibland mer likt en överdimensionerad (och överbetald) diskussionsklubb än ett parlament som exempelvis vår riksdag.
EU-parlamentarikerna inbjuds att "godkänna" både det ena och det andra, men har oftast inget verkligt inflytande på innehållet. När de gäller budgeten får man inte ens röra stora delar av den. Om den tillstymmelse till gemensam utrikespolitik som finns i EU, blir parlamentet endast informerat.

Inte EU:s avgörande
De svenska partierna och de förhoppningsfulla kandidaterna spär på missuppfattningarna genom att lova verka för saker som uppenbart ligger utanför EU-parlamentets kompetens, till exempel att skapa fler jobb för ungdomar.
Den frågan ligger helt på regeringarnas bord, och ska ansvaret utkrävas någonstans är det hos Reinfeldt & Borg. De tillhör, tillsammans med de inflationsrädda tyskarna, bromsklossarna när det gäller en aktivare konjunkturpolitik i Europa. Den multinationella nöjesindustrins krav på att få använda europeisk lagstiftning för att komma åt fildelare är en fråga där EU-parlamentet skulle kunna sätta ner foten. Men eftersom svenska riksdagen redan med bred majoritet sagt ja till det kravet genom Ipredlagen, och kandidaterna i stort sett följer sina svenska moderpartier, är det svårt att tro att de ska ta strid för yttrandefriheten i EU.

Avstänga från internet
Det beslut som parlamentet nyligen tog i anslutning till det så kallade telekompaketet, och som beskrevs som en framgång för motståndarna, lämnar öppet för att, efter rättslig prövning, avstänga medborgare från att använda internet.
Tänk er ett motsvarande förbud mot att få läsa tidningar! Undra sedan på att många ungdomar överväger att rösta på Piratpartiet. Ministrarna, som åker till Bryssel eller till det land som för tillfället har hand om ordförandeskapet och i slutna möten fattar beslut som sedan blir lagar i bland annat Sverige, står visserligen till svars för sina väljare i de nationella valen. Men hur ofta blir ett beslut i EU en svensk valfråga?
Vill vi ha mer demokrati i EU, måste vi få fler direktvalda EU-organ och dessa måste få mer att säga till om på regeringarnas bekostnad. Det gäller även på det utrikespolitiska området, där EU idag är riskabelt kraftlöst. Men här är svenskarna mer kluvna än andra européer.

Bristen på demokrati
Vi gnäller över bristen på demokrati, men motsätter oss institutionella förändringar som ger medborgarna direkt inflytande över EU:s beslut. Under tiden fortsätter cirkusen med ett politiskt ordförandeskap som drar från land till land, fast den är otroligt kostsam och helt förödande för EU:s effektivitet.
Nu tar Sverige över och det blir säkert mer ordning och reda i beslutsfattandet. Men blir det en bättre politik med en regering som tror att tomten kommer med jobben?
Läs mer om