Valfrihet får inte bli en börda
Trygghetslarmet ökar möjligheter för äldre att bo kvar hemma. Men har det nu nåtts en gräns där hemmaboendet blivit till en belastgning? Arkivbild: Bertil Ericson/Scanpix
Foto: BERTIL ERICSON
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Samtidigt kvarstår stora problem i äldreomsorgen och i sjukvården. I Socialstyrelsens årliga äldrerapport, som presenterades i torsdags, är det ingen rosig bild som målas upp.
Allt är givetvis inte negativt. Generellt sett har de äldres hälsa förbättrats under de senaste åren. Många kan leva ett långt liv, trots att de drabbats av sjukdomar. Och det är allt fler äldre som säger att de klarar vardagliga sysslor, som att tvätta, handla och laga mat.
Men ännu är det oklart om den ökade livslängden innebär att vi kan lägga "friska år" till livet, skriver Socialstyrelsen. Faktum är att andelen äldre som drabbas av långvariga sjukdomar och besvär har ökat.
Depressioner är vanliga
Ett område som ofta ignoreras är den psykiska hälsan. Enligt Socialstyrelsen drabbas 10-15 procent av dem som har fyllt 65 av depression. Tillsammans med andra psykiska diagnoser innebär detta mellan cirka 250000 och 400000 äldre lider av någon form av psykisk ohälsa. Här behövs en långsiktig strategi för att problemet ska uppmärksammas runt om i landet, menar Socialstyrelsen.
Ett annat stort problem är att antalet platser på de särskilda äldreboendena fortsätter att minska. Det kompenseras till viss del av att antalet personer som beviljas hemtjänst ökar - men det är många som behöver en mer avancerad vård och omsorg än vad hemtjänsten kan hantera.
Resultatet är bland annat att det nu finns många äldre inom akutsjukvården och på korttidsboenden som egentligen borde ha skrivits ut, men som stannar på grund av att det saknas plats på de särskilda boendena.
Regeringen försöker vända trenden genom att lägga 500 miljoner kronor per år till investeringsstöd för nya särskilda boenden. Men det lär ta tid att rätta till bristerna.
Under socialdemokraternas regeringsinnehav fick idén om att alla mår bäst av att vårdas och dö i sina egna hem stort genomslag. När man nu inser att den idén har dragits för långt är bristen på äldreboenden redan utbredd.
Äldreminister Maria Larsson vill också införa större valfrihet i äldrevården. I slutet av februari är det tänkt att regeringens utredare ska lägga fram ett förslag till en "fritt-val-reform" i äldrevården. Förhoppningen är att detta ska leda till ett myller av vård- och boendeformer som är anpassade till de äldres krav och behov.
Flera äldcreboenden
Reformerna är välkomna. Det behövs inte bara fler äldreboenden - det behövs också mer nischade sådana. När 40-talisterna blir gamla lär de inte nöja sig med bingo en gång i veckan. Sannolikt kommer efterfrågan att öka på boenden där man kan ta med sig husdjur, där det finns flerspråkig personal, där aktiviteterna inriktas mot musik eller utevistelser.
Samtidigt ska man inte förneka att ökad valfrihet i vissa fall kan uppfattas som en belastning. För en multisjuk, äldre patient utan stöd från familj och vänner kan ansvaret för att skaffa sig rätt hjälp och vård kännas tung att bära. Det behövs ett mer samlat stöd från kommunernas och landstingens sida, så att valfriheten faktiskt upplevs som en förbättring, inte som en börda.