Var kommer pengarna ifrån?

Gotland2009-04-24 04:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
För några veckor sedan fick jag ett brev från min mor, med något så ovanligt som en fråga kring ekonomi. Var kommer alla dessa pengar ifrån, undrade hon. Det är en begriplig fråga med tanke på nyhetsflödet: I USA planerar president Obama stimulanser på uppemot 900 miljarder dollar. Till Internationella valutafonden (IMF) har det nyligen skramlats ihop 500 miljarder dollar för utlåning till nödställda länder.
I Sverige har regeringen varit relativt försiktig, men i vårbudgeten satsades ändå ytterligare cirka 20 miljarder på stimulanser. Det gör att Sveriges budgetunderskott hamnar runt 150 miljarder i år.
Varifrån kommer alla dessa pengar? Strikt sett finns två svar. Centralbanker har monopol på sedelutgivning. Stater har monopol på beskattning. Men tyvärr kan krisen inte avhjälpas genom att ta till dessa metoder hursomhelst. En rad avvägningar måste göras.
För det första: När ett företag gjort en dålig affär och förlorat massor av pengar, är det ingen bra idé att genast ge företaget nya pengar - oavsett varifrån dessa kommer. Det ligger nämligen i allas intresse att den som gör en dålig affär får ta åtminstone en del av smällen själv.
Å andra sidan: När det är banker som gjort dåliga affärer, ligger det också i allas intresse att smällen inte blir för stor. Om det inte längre går att spara och låna på ett normalt sätt, drabbas nämligen hela samhällsekonomin. Banker och finansiella institutioner måste just nu både straffas för sina dåliga affärer och samtidigt hindras från att gå omkull. Det kräver viss finess i de politiska åtgärderna.
Ett minst lika stort problem är följande: Det är inte säkert att mer pengar - vare sig till banker eller till hushåll - hjälper. I den rådande krisen har den ekonomiska aktiviteten plötsligt minskat. Det beror på felinvesteringar, glädjekalkyler och på att riskabla värdepapper felaktigt betraktats som säkra investeringar - för att bara nämna några faktorer.
Centralbanker världen över försöker nu få fart på ekonomin genom att låna ut pengar till affärsbankerna på förmånliga villkor. Men det garanterar inte att affärsbankerna i sin tur slussar pengarna vidare till företag, och det i sin tur garanterar inte att företagen vågar göra de investeringar som skulle få ekonomin att vända uppåt.
Lika svårt är det för regeringar att stimulera med det som kallas finanspolitik: sänkta skatter och höjda bidrag. Svenska hushåll har i år mer pengar än någonsin att röra sig med - men krisen har gjort att vi plötsligt börjat spara mer och konsumera mindre. Risken är stor att ytterligare stimulanser skulle gå direkt till sparbössan, eftersom hushållen är osäkra på hur det blir med jobb och inkomster i framtiden.
En slapp ekonomisk politik kan faktiskt förvärra krisen. Vi ser alla att budgetunderskotten växer, och de flesta kan räkna ut att dessa måste täckas med skatteintäkter i framtiden. Kanske är det först när krispaketen inte längre duggar tätt som förtroendet för världsekonomin kan återvända. Även om centralbanker kan trycka pengar och regeringar kan dela ut bidrag, skapas faktiskt välstånd fortfarande av människors arbete och uppfinningsrikedom.
Läs mer om