Vårdnadsbidraget försämrar förskolan
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Det är fortfarande inte fastställt vilken förvaltning bidraget ska utgå ifrån, men det är inte osannolikt att barn- och utbildningsförvaltningen får stå för notan.
Om så blir fallet, har nämndens ordförande Lena Celion (m) aviserat att pengarna ska tas från befintlig verksamhet. Några extra pengar för att införa en av den borgerliga regeringen beslutad reform, kommer man alltså inte begära.
Barngrupperna blir större
Det innebär att pengar tas från förskolan, för att ges till dem som av en eller annan anledning valt bort förskolan.
4,1 miljoner är vad åtta-tio förskollärare kostar. Om åtta-tio förskollärare försvinner från förskolan, kan vem som helst räkna ut att barngrupperna blir större. Är det verkligen önskvärt?
Tidigare har barn- och utbildningsnämnden sörjt för de barn, som varit inskrivna i förskolan och budgeterat efter det. Nu utökas ansvarsområdet, utan att pengar tillförs för att kunna hantera det.
Över huvudtaget kommer införandet av vårdnadsbidraget i en tid då förskolan verkligen behöver mer resurser, istället för att nedrustas. Vid Skolverkets inspektion, vars resultat presenterades tidigare i år, framkom tydligt att det finns ett stort behov av ökad kompetens inom förskolan.
Med anledning av detta föreslog oppositionen (s, v och mp) i barn- och utbildningsnämnden en kompetenshöjning, där barnskötare får möjlighet att utbilda sig till förskollärare.
Prislappen på detta är 6,5 miljoner kronor och det är en förbättring, som kommer hela verksamheten till del. Ändå valde Lena Celion att nedprioritera kompetenshöjningen i förskolan.
Slående i det här årets budgetarbete i barn- och utbildningsnämnden är den borgerliga majoritetens brist på visioner. I många fall strävade ordförande efter att enbart upprätthålla en lägsta godtagbara nivå i verksamheten.
Färre förskollärare
En av de få lite större förändringarna är vårdnadsbidraget, vilket medför en kvalitetssänkning i förskolan. Det är allt annat än visionärt, att med stadiga steg gå mot en förskola med färre lärare och därmed också större barngrupper.
Vårdnadsbidraget är dessutom en frivillig förändring, som den borgerliga majoriteten med lätthet skulle kunna välja bort för att visa att man värnar befintlig verksamhet. Förskolan behöver just nu alla resurser den kan få för att möta behoven från barn och föräldrar.
I samma veva är den borgerliga majoriteten beredd att utan vidare plocka bort en avsevärd mängd pengar och sänka kvalitén.
Detta för att finansiera en sida av valfriheten, vars fördelar ingen borgerlig politiker hittills på ett tillfredsställande sätt kunnat redogöra för. Dessutom ökar de det bidragsberoende, de säger sig vilja bekämpa.