Varför avgår inte Mugabe?
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Valfusk i USA
Det människor i väst har svårt att acceptera, är att det man kallar demokratiska spelregler i Sverige inte är självklara demokratiska spelregler i Afrikas länder. Skulle vi ha samma regler borde det vara lika självklart att Sverige till exempel vid allmänna val hade valobservatörer från Afrika, men se det förekommer inte.
- Hur kommer det sig, brukar mina afrikanska vänner fråga med en illmarig ton när diskussioner kommer upp.
- På vad sätt är väst bättre på valprocedurer, frågar samma vänner vidare och pekar mot USA, samtidigt som de exemplifierar med Al Gore och Georg Bush slagsmål om valröster i Florida inför presidentvalet 1999.
Och de har en poäng. Européer och amerikaner betraktar världen oerhört enögt.
Vad som sker i afrikanska länder är en evig improvisation som kommit till under och efter kolonialismen. Den kod som kunde varit nyckel till utveckling och framgång har tappats bort för länge sedan och begravts med förfäderna. Andra länders krav och förtryck har ständigt lämnat de befriade länderna på efterkälken. Koderna från väst är inte självklart applicerbara. Ingen vill bli behandlad som barn, som ofta sker i vårt förhållningssätt.
Olika demokrati i olika länder
EU, USA och världsbanken ställer ständigt förnyade krav på lån, på utveckling, på fred, på demokrati, men hur de kraven skall kunna förenas med någon form av större idé om mänsklig samverkan, den tanken saknas.
Demokratins spelregler från land till land över hela jordklotet kan diskuteras och ifrågasättas.
Så länge vi lever i ett "vi och dom" förhållande, för det gör vi och fortsätter att göra, utan att försöka vända blicken ut och in, så länge vi inte utgår från andra perspektiv än de som kommer av vanans makt och utan eftertanke.
Så länge lär vi inte förstå vad som pågår omkring oss och skönjer illa orsakssamband i politiskt svårförklarliga situationer och afrikanska stater är inte behjälpta. Diktatorer lever mycket ensamt, men en sak vet Robert Mugabe idag och det är att han numera liksom andra ledare i världen kan ställas till svars för folkmord. En orsak nog så stark för att hänga kvar vid makten till döddagar.
Robert Mugabe säger att han har barmhärtigt sinnelag till Heidi Holland från den brittiska tidningen Guardian på en fråga om hur han ser på sig själv som person i den enda intervju han gett på mycket länge.
Politiskt vill han bli ihågkommen som befriaren (the liberator) och att han är den som har slagits mot kolonialismen och för detta tvingats göra uppoffringar.
Bara begravningsindustrin växer
Robert Mugabe är inte i stånd att se alla uppoffringar som farmare och lantarbetare tvingats göra, som fått lämna hus och hem.
Han är inte i stånd att förstå hur hårt han gått fram, när han slagit sönder alla marknader kring städerna, alla småbutiker som drivs av vanligt folk. Eller hur turistindustrin liksom andra industrier fallit samman och med det arbetstillfällen som gått förlorade.
Han är inte i stånd att inse att den enda industrin som växer i landet är begravningsindustrin. Utanför Robert Mugabes kontor hänger en skylt på vilket det står: Mugabe is right. Mugabe har alltid rätt.