Vem betalar notan för krisen?
Varje gång storspelarna i bankerna och på börsen kör i diket upprepas samma mönster. Privata är enbart de stora vinsterna. Förlusterna ska någon annan betala.
Foto: Mary Altaffer
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
- Det gick ju bara inte. Det fanns ingen annan väg.
Det är Kjell-Olof Feldt som uttalar sig i Janne Josefssons tv-reportage i somras. Han syftar på den väg som socialdemokratin gjorde till sin - åtstramning och privatisering.
Tanken var att om löntagarna höll igen sina krav, så skulle kapitalägarna investera och skapa mängder av jobb. Men "bankirerna och finansmännen agerade inte som vi väntade" konstaterar Feldt. De var helt enkelt inte intresserade av att bygga företag och finansiera välfärd och reformer.
Spekulation i snabba klipp
De ville ha hela kakan för lyxkonsumtion och spekulation i snabba klipp på den internationella kapitalmarknaden. De kallas ju numera också för spelare och inte företagare.
Vad är det mera vi inte vet? Hur många anade att Swedbank plötsligt kunde förlora nio miljarder kronor när Lehmans gör konkurs i USA. Eller att tio miljarder av våra pensionspengar har satsats i osäkra bostadsobligationer i amerikanska konkursbon. Och grannlandet Norge sägs ha spelat bort förra årets oljeinkomster på börsen i stället för att satsa på egen infrastruktur.
Jag tar vinsten - du tar risken. När den svenska spekulationsbubblan sprack kring 1990 och Nordbanken och Gotabanken kollapsade räddades de av Bo Lundgren med 50 miljarder kronor av våra pengar. Löntagarna fick betala genom förlorade jobb och sänkta ersättningar till barnomsorg, skola, hälsovård och äldreomsorg.
Det sades att vi levt över våra tillgångar. Vilka vi? Varje gång storspelarna kör i diket upprepas samma mönster. Privata är enbart de stora vinsterna - förlusterna ska någon annan betala. Den föraktade staten är plötsligt inte alls så fel.
Ekonomerna förklarar det som sker som en hälsosam självsanering. Självsanering? När skattebetalare och bolånare ska stå för fiolerna. Det är ju raka motsatsen till självsanering. Var tog det heroiska risktagandet vägen? Tala om bidragssamhälle.
Börshajar och bankmånglare
Vad som nu utspelar sig inför våra ögon är egentligen ett gigantiskt misslyckande för de privatiseringar och avregleringar som finanskapitalet tilltvingat sig i global skala.
Finns det egentligen någon ekonomisk eller politisk anledning att låta spelare styra världens kapitalöverskott? Finns det någon anledning att överlåta till börshajar och bankmånglare, att bestämma hur våra offentliga förmögenheter placeras?
Finns det inte någon annan väg?