Vem räddar vår ringmur?
Foto: Söderlund Tommy
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Förmodligen uppfördes Sjömuren tidigare än så. Först byggdes muren som en mur. Sedan kom marktorn och senare höjdes muren och sadeltorn (hängtorn) kom till. Totalt är Ringmuren 3440 meter lång. Som mest fanns 29 marktorn och 22 sadeltorn. Idag är 27 marktorn bevarade men blott nio hängtorn.
Men vi skall komma ihåg varför muren byggdes. De välmående visbyborgarna ville hålla bönderna på avstånd. När Sjömuren byggdes handlade det om att skydda sig mot fiender, som kunde komma inseglande. Men här handlade det om att hålla delar av den egna befolkningen på avstånd.
Att hålla de andra utanför
Detta ledde till det stora inbördeskriget 1288. En förfärande slakt på gotländska bönder och unga pojkar. Ett murbygge av detta slag är ett misslyckande för människorna, på samma sätt som Kinesiska muren och senare tiders Berlinmur och Israels pågående murbygge mot palestinierna.
Att hålla de andra utanför. Detta pekade Eva Sjöstrand nyligen på i en tänkvärd recension i radion av Gun Westholms intressanta bok "1361". Med detta i tankarna kan det kännas, som att Ringmuren delvis har tagits ifrån mig.
Nå, ser man ändå på Ringmuren, som en del i en kulturhistoria, så är det anmärkningsvärt, att den står kvar idag i stort sett oförändrad, trots en del törnar genom åren. Det finns många stadsmurar runt om i Europa, men ingen så ursprungligt välbevarad, som Visby Stadsmur. Tillsammans med de många kyrkoruinerna, den medeltida bebyggelsen och det gamla gatunätet, var det lätt för UNESCO, att 1995 utse Hansestaden Visby till Världsarv.
Men även en stabil mur nöts av tidens tand och dessutom slår vår tids kemikalier sina klor i muren. 1989-1995 pågick en omfattande kampanj - Rädda Visby Ringmur.
Särskild cementblandning
Syftet var att peka på behovet av ett fortlöpande underhåll. Statliga pengar och sponsorpengar rann till och det blev möjligt, att göra en del akut underhåll plus forskning om hur den gamla fogmassan var sammansatt.
Nutida cementblandning håller inte måttet. Informationsmaterial togs fram, liksom ett frimärke. En årlig Ringmurens Dag arrangerades. Konungen var på plats. Skolor gjorde vandringar och teckningar. Ja, det hela fick karaktär av folkkampanj. Människors intresse steg och muren blev till en stolt symbol.
Plötsligt var kampanjen slut och allt återgick, som det ofta gör efter en kampanj, till det vanliga. Sedan dess har inget underhåll gjorts, förutom vissa akutinsatser.
En genomarbetad underhållsplan finns från Fornsalen, som pekar på ett behov av underhåll till en kostnad av cirka en miljon kronor per år. Men inget händer, vilket är ganska upprörande. Som så ofta låter det så här - det är inte är mitt bord.
Så här förhåller det sig. Kommunen äger Ringmuren. Riksantikvarieämbetet har ansvaret för underhållet, men saknar pengar.
Inget händer
Här finns alltså en kommun, som är stolt över sin världsarvsstad (får man väl hoppas), en särskild världsarvssamordnare, ett museum med mycken kompetens, en länsstyrelse med sitt ansvar, ett Riksantikvarieämbete med ett formellt ansvar och som snart skall flytta hit.
Lägg därtill att det på länsstyrelsen sedan förra året faktiskt finns en halv miljon kronor per år i princip avsatt för murens underhåll. Och ändå händer inget. Men kanske är det för många kockar i denna soppa.