Vi bör se på Kina med nya ögon
OS hålls i Kina i år och tillväxten har gjort att kineserna nu åker bil istället för cykel. Kinesiska blir ett framtidsspråk att lära sig.
Foto: TOBIAS RÖSTLUND / SCANPIX
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
USA har knappast en chans att möta den utmanaren. Men den främsta förklaringen till det stora intresset är naturligtvis OS som är i antågande.
Den 8 augusti invigs OS i Beijing och temperaturen stiger i landet. Allt skall fungera perfekt. Samtidigt sliter man med luftföroreningar i staden där bilarna bara blir fler och fler. Bilarna som är ett tecken på välstånd. Och så sliter man med kritiker, som pekar på brister i de mänskliga rättigheterna.
Kinas skyltfönster i Kalmar
Den kinesiska närvaron i Sverige ökar också. Inte bara kinarestauranger som finns sedan länge. Nu ökar handelskontakterna mellan Sverige och Kina. Kina är sedan 2003 Sveriges största asiatiska handelspartner. Den svenska exporten uppgick 2006 till 21 miljarder kronor. Minst 450 svenska företag har etablerat sig i Kina.
I Kalmar byggs ett sorts skyltfönster för kinesiska företag av det kinesiska bolaget Fanerdun. I Älvkarleby i Uppland tronar det märkliga Dragon Gate, som högtidligen invigdes i höstas. Uppbyggt av en kinesisk affärsman, som en mötesplats för affärer och kultur, tillika ett turistmål. Men projektet har också fått kritik för dåliga arbetsförhållanden.
Mycket av detta känner många till. Men det är även en boom för det kinesiska språket i Sverige. Alltfler vill lära sig språket med de märkliga och fascinerande tecknen. Cecilia Lindqvist, som besökte Visby för ett år sedan, grundlade nog redan för tjugo år sedan en nyfikenhet med sin intressanta och vackra bok "Tecknens Rike", som fick Augustpriset.
Kinesiska ett framtidsspråk
Det dominerande språket i Kina är mandarin. Det talas av 70 procent av befolkningen. Men detta väldiga land har också många dialekter. Sex stora dialektgrupper kan urskiljas som främst återfinns i den sydöstra delen. Lägg därtill ett åttiotal minoritetsspråk, bland annat tibetanska.
Genom historien har det växlat mellan dialekter som officiellt språk. Sedan folkrepubliken utropades 1949, så är det den nordkinesiska dialekten av mandarin som gäller och nu benämns rikskinesiska, putonghua, det allmänna språket.
Intresset är alltså stort i Sverige för att lära kinesiska. Men det är inte lätt. Det tar tid att lära sig läsa och skriva dessa tecken. 2000 tecken anses behövas för att hyggligt kunna läsa en kinesisk tidning och förstå. Betoningen är ofta viktig. Ta till exempel ordet ma. Det har fyra helt olika betydelser beroende på hur det betonas: mamma, hampa, häst respektive skälla ut. Om detta kan man läsa i senaste numret av Språktidningen.
Allt fler ungdomar intresserar sig nu för det kinesiska språket. Det är klokt, för inom tjugofem år förutspås kinesiska vara språk nummer två i världen efter engelska. Att behärska kinesiska kommer att vara en allt viktigare merit i olika yrkeskarriärer.
I en stor kulturartikel i DN nyligen om de kinesiska tecknen utropar Cecilia Lindqvist som avslutning: Du som är ung, lär dig kinesiska! Det kommer du garanterat att ha både glädje och användning för.
Så det svänger i synen på Kina och det kinesiska. Kina har genom historien både fascinerat och skrämt och det var väl inte för så länge sedan man pratade man om "den gula faran". Nu är det hög tid att se på Kina med nya ögon.