Viktigt med fakta, konsekvens och förankring före beslut
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
De ordföranden som väljs till våra kommunala nämnder har långtgående befogenheter, att hantera frågorna på adekvat vis. Till sin hjälp för att fatta riktigt beslut i respektive nämnd har ordförande dels övriga ledamöter, dels tjänstemännen.
Ordförande styr enväldigt
Ordförande är fri att leda nämnden på det vis hon/han finner bäst, men som förtroendevald ledamot är det viktigt att känna att man har den kunskap som krävs för att kunna fatta riktiga beslut. Så är inte fallet idag.
Från flera nämnder och styrelser hörs röster där ledamöterna i väldigt liten utsträckning är medvetna om vad de egentligen fattar beslut om. Där ordförandens röst väger tungt enbart mot bättre vetande.
Många ledamöter upplever dessutom sin första mandatperiod någonsin och har därför ett naturligt kunskapsgap. Ett gap som man hade hoppats att ordförande i respektive nämnd på lämpligt vis skulle försöka fylla. Detta för att den förtroendevalde skall kunna verka på rimliga villkor.
Ett sätt att lösa detta kan vara att i budget avsätta medel för att ledamöterna skall kunna besöka olika delar av verksamheten och bekanta sig med den. Ett annat är att i samband med sammanträden bjuda in tjänstemän att informera.
Det sistnämnda låter sig dock inte göras om man hanterar saker och ting som i till exempel hälso- och sjukvårdsnämnden, där ordföranden ogärna kallar till sammanträde då man inte anser sig ha något att diskutera.
Nu genomföras sammanträdet, men först efter kritik från oppositionen. Förhoppningsvis fortsätter man att sammanträda även efter november månad. Hälso- och sjukvårdsnämnden om några borde ha ärenden att fördjupa sig i.
Med färre eller inga sammanträden löser man varken budgetunderskott eller skolar ledamöterna för sitt förtroendeuppdrag. Att lyssna på tjänstemännen har dessutom flera ordföranden svårt för.
Tjänstemännen har kompetens
Självfallet är ordförande fri att gå sin egen väg, men när politik och verklighet (från tjänstemannaperspektiv) helt tydligt inte går ihop, skulle det inte skada med en smula lyhördhet. Tjänstemännen sitter trots allt på en enorm kompetens, som politiken bör ta tillvara.
I en del nämnder upplever man dessutom att ärenden beslutas i alltför hög fart. Ibland skall dessa avgöras samma dag som ledamöterna får dem på bordet. Helt utan att frågorna kan förankras i respektive partigrupp. Detta får mig att undra: vilken typ av beslutsprocess vill man ha från den borgerliga majoriteten? Nog för att det går snabbt, men förankringen då? Nog blir det lägre kostnader om man struntar i att skola ledamöterna i deras uppdrag, men hur helgjutna blir då besluten?
Vad är beslut värda, om respektive nämnds ledamöter inte förstår varför de beslutar på det ena eller andra sättet? Om man röstar mot sin egen ideologi, enbart för att hålla ihop majoriteten? Är det så man skall bedriva politik?
Att vara förtroendevald är verkligen en ära, ett förtroende att nogsamt förvalta. Detta försvåras betydligt av att transparensen i de kommunala beslutsprocesserna delvis håller på att försvinna. Men också för att kunskap inte längre får kosta.
Bred politisk förankring
Den borgerliga majoriteten jagar lystet varje krona, som kan sparas i den kommunala verksamheten, för att kunna fortsätta sin "historiska skattesänkarresa". Det blir på bekostnad av kvalitén i beslutsprocesserna. Är det då värt priset?
Vad är ett förtroendeuppdrag värt om ledamoten röstar utan kunskap om bakgrund eller faktiska konsekvenser? Jag tror att även borgerliga väljare har förståelse för att det finns kostnader förknippade med ett välskött förtroendeuppdrag.
Oavsett partibeteckning bör man vara intresserad av demokratiska beslutsprocesser med rejäl förankring. Sett till nuläget i en del nämnder kan man dock så smått börja undra.