Vilka skolor läggs nu ner?

Julia Ekman och Noah Jakobsson, båda tre år, hoppas att Stånga skola finns kvar när de börjar skolan om tre år.

Julia Ekman och Noah Jakobsson, båda tre år, hoppas att Stånga skola finns kvar när de börjar skolan om tre år.

Foto: Petra Jonsson

Gotland2007-09-13 04:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Icke oväntat sa den borgerliga majoriteten i barn- och utbildningsnämnden ja, till alla nio ansökningar om att starta friskolor på Gotland. Även om det är Skolverket, som avgör om de får starta, så har det stor betydelse vad politikerna säger. Om en enig nämnd sagt nej till fler friskolor, så hade Skolverket funderat en gång till. Nu lär det bli ja även från Skolverket.
Reglerna för att starta friskolor är helt knäppa i Sverige. Om en friskola blir godkänd kan den börja och sedan skicka räkningen till kommunen, som är tvungen att betala. Det utgår inga extra pengar till kommunen, utan den måste skära ner på den kommunala skolan eller satsa mer kommunala pengar på skolorna.
Om alla de nio friskolorna kommer igång, så försvinner den besparing på cirka 20 miljoner kronor, som skulle uppstå genom minskningen av antalet skolor till elevantalets behov. Om de tre friskolorna i Eksta, Fardhem och När startar, så kommer de ta elever från Garda, Klintehamn, Stånga, Hemse, Havdhem och andra skolor. De kommer också ta pengar från dess skolor och hota deras fortlevnad.
Kommunen är tvungen att betala friskolornas faktiska lokalkostnad. Om friskolan Donnergymnasiet AB renoverar Fardhem skola, så den får dyrare lokalkostnader, så innebär det mindre pengar till barnen i Stånga och deras undervisning.
I princip har vi fri etableringsrätt för friskolor i Sverige och kommunen är tvungen att betala. Däremot behöver friskolorna inte ta hand om alla elever. De kan skicka över dyra elever, som kräver mycket insatser, till kommunala skolan. Och friskolor är ofta aktiebolag, som ska gå med vinst. Donnergymnasiet AB går med en liten vinst varje år. I den kommunala skolan går alla pengar till barnen och undervisningen.
Det som nu uppstår när friskolor i När, Fardhem och Eksta ska dra igång nästa höst, är att föräldrarna på hela södra Gotland hamnar i en svår sits. De tvingas välja, om de skall böja sig för trycket i sin socken och placera sitt barn i den nystartade friskolan, så den kommer igång. Eller om de ska placera sitt barn i den kommunala skolan, som är stabil och större och för att rädda den kommunala skolan kvar. Stånga skola är jättefin både lokalmässigt och pedagogiskt. Ska den kunna locka fler elever än en eventuell friskola i När, Eksta och Fardhem? Det blir krig om eleverna i detta område. Och den som förlorar försvinner. Skolverksamheten blir ett antal miljoner dyrare, när det var tänk att den skulle bli mer kostnadseffektiv i förhållande till elevantalet.
På gymnasiesidan kommer det att bli en stor överkapacitet av skolor jämfört med elevantalet. Det kommunala gymnasiet kommer att få svårighet att erbjuda den bredd som är idag. För eleverna räcker inte till alla. Även på gymnasiet blir det krig om eleverna. Flera vinstgivande skolbolag slåss med det kommunala gymnasiet. Valfrihet kostar både ekonomiskt och genom svåra val för elever och föräldrar. Och de folkvalda, som ska besluta om skolan, tappar kontrollen över skolan, när den fria etableringsrätten ger en överkapacitet, som kostar mer skattepengar.
Läs mer om