Vill Gotland ha utveckling?
Foto:
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Låt mig ge två konkreta exempel från det område som jag kommer i närkontakt med via byggnadsnämnden. En ung entreprenör, med sina rötter på Storsudret, lägger fram en idéskiss om att utveckla ett stycke mark vid Holmhällar. Genast möts han av en massiv storm emot projektet trots att det enbart är på idéstadiet. Fyra tusen namnunderskrifter samlas in trots att det endast finns ca 2000 del- och heltidsboende på Storsudret. Vilka signaler skickar det till denna och kommande entreprenörer som vill skapa utveckling på Sudret tror ni?
När Niklas Harlevi, som driver flera stora campinganläggningar på ön, skickar in sina fackmannamässiga synpunkter på det pågående samrådet kring översiktsplanens campingavsnitt. Vad händer då? Jo, han fullkomligen överöses med okvädningsord som oligark med mera i tidningens debattsidor. Är det ett bra sätt att uppmuntra entreprenörer som vill utveckla besöksnäringen?
Jag hoppas innerligen att den debatt som nu förs, som ofta är emot all förändring, inte är representativ för det stora flertalet gotlänningars syn på utveckling. För då är Gotland riktigt illa ute!
*
Varför har kommunen satt upp som huvudmål att befolkningen skall växa till 65 000 gotlänningar år 2025? Skälet är enkelt. Om Gotland inte kan utvecklas och följa med i övriga Sveriges befolkningstillväxt, som ger just 65 000 innevånare år 2025, så tappar vi radikalt i skattekraft. Och därmed i förmåga att erbjuda en bra kommunal service.
Ett exempel: 2008 så tappade vi ca 100 personer, hade vi istället lyckats att utvecklas i takt med övriga Sverige hade vi ökat med drygt 400 nya gotlänningar. Därmed tappade kommunen ca 20 miljoner kronor i skatteintäkter. Det motsvarar driftskostnaden av ett normalstort äldreboende! Dessa 20 miljoner måste istället sparas in på den kommunala servicen i stort. Med andra ord - utan tillväxt och utveckling tvingas kommunen till ständiga besparingar.
*
Jag hade i helgen förmånen att prata landsbygdsutveckling för Utveckling Norra Gotland (UNG). Det skedde i Slites nya ishall vilket är ett lysande exempel på landsbygdsutveckling. Här har bygdens folk och företag gått ihop och skapat en imponerande anläggning med både hockeybana och konstgräs för fotboll, allt drivet av spillvärme från Cementa. Stämningen och optimismen var god under diskussionen. Och signalen från norra Gotland var solklar till politikerna. "En god offentlig service är en grundförutsättning för en positiv landsbygdsutveckling." Jag kunde inte ha sagt det bättre själv!
*
Jag driver ännu vårt mjölkföretag hemmavid. Även jordbruket drabbas stenhårt av lågkonjunkturen. Avräkningspriset på mjölken har sjunkit med 35 % det sista halvåret. För vår del innebär det att vi tappar 1 miljon kronor i intäkter på en omsättning av 3,5 miljoner kronor. Vissa dagar gråter man givetvis blod i en sådan här situation. Men samtidigt så vet man att det också kommer en uppgång så småningom. Det är konstigt, men hoppet är det sista som överger en, även i de mörkaste av stunder!