Vindkraft hör till framtiden
De notoriska vindkraftsmotståndarna Nils Ronquist och Bror Lindahl gillar inte vindkraftsutbyggnaden på Näs "som ynglat av sig" enligt deras språkbruk. Andra människor och de här nötkreaturen trivs synbarligen brai vindkraftverkens sällskap. Foto: Tommy söderlund/Arkiv
Foto: Söderlund Tommy
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Jag vill inte säga att de två är de enda förespråkarna för kärnkraftsalternativet i den svenska energiförsörjningen. Men de är några av de mest uttalade kärnkraftskramarna som samtidigt är så ensidiga motståndare av vindkraft. Har ett vindkraftverk inte givit 100 procent i praktiskt leveransutfall mot det teoretiskt beräknade så blir i deras ögon hela systemet förkastligt. Som om kärnkraftverken skulle ge dessa 100 procent med sina många driftstopp.
Med jämna mellanrum kommer det frågor i riksdagen kring kärnkraften och så sent som i februari i hade miljöminister Andreas Carlgren och näringsminister Maud Olofsson skriftliga frågor om energin att besvara. Båda frågorna var ställda av socialdemokrater och syftade till att få ministrarna att ge sin syn på hur man skall kunna utöka andelen vindkraft i det svenska energisystemet. Det råder ingen tvekan om att vi har centerministrar i regeringen som arbetar i den riktningen, och jag tror också att de åsikterna, åtminstone till viss del, omfattas av partikamrater till Ronquist/Lindahl med sina rötter i kristdemokraterna respektive folkpartiet.
Gotland har haft en framskjuten roll i den svenska vindkraftsutvecklingen. Det var faktiskt under sin tid i ungdomsförbundet, CUF, som Per-Olof Jacobsson som en av de ivrigaste förespråkarna fick Vattenfall att starta sin försöksverksamhet. Näsudden blev en plats, Maglarp en annan, till att börja med.
Nu är alltså Vattenfalls Näsverk på väg ut ur produktionen. Men dessbättre har det ynglat av sig, ordentligt. Vi är många som hyllar detta, alltså helt på tvärs mot Ronquist och Lindahl.